Biotech-noteringarna tillbaka med besked – nordisk aktör i rekordskaran

Att torkan är över råder det lite tvekan om. Under årets första sex månader genomfördes 18 börsnoteringar i sektorn, vilket är mer än en fördubbling av fjolårets samlade åtta – en siffra som då markerade en flerårslägsta. Ställd mot 2024 års 19 noteringar, 2023 års 13 och 2022 års 17 är aktiviteten därmed tillbaka på en mer normal nivå. Pandemiårets närmare hundra noteringar 2021 står dock alltjämt i en klass för sig.

Rekordet slogs två gånger på två månader

Men det är inte volymen som väcker mest uppseende. Först drog obesitasbolaget Kailera Therapeutics in 625 miljoner dollar i april och passerade därmed det rekord Moderna satt 2018 på drygt 600 miljoner dollar. Innan sommaren hann bryta ut hade cancerbolaget Parabilis Medicines redan tagit över förstaplatsen: dess notering i juni inbringade 670 miljoner dollar, med ytterligare 75 miljoner i en riktad emission till läkemedelspartnern Regeneron. Därmed står Parabilis som den största riskkapitalfinansierade biotechnoteringen genom tiderna.

Mognare bolag lockar kapitalet

Bakom de stigande beloppen ligger ett skifte i vad investerarna är beredda att betala för. En ovanligt hög förvärvstakt har fört tillbaka kapital till de investerare som backat tidigare noteringar, och pengarna söker sig nu vidare till nästa kull. Till skillnad från pandemiårens ofta prekliniska bolag går årets kandidater dessutom till börsen med program som redan tagit sig till fas II eller längre, vilket gör värderingarna lättare att försvara. Om det handlar om en sund återgång eller början på en ny hausse återstår att se.

Att investerarna hittills fått rätt syns i kursutvecklingen efter notering. Tydligast är håravfallsbolaget Veradermics, vars aktie mer än femdubblats sedan börsdebuten i februari efter positiva data från en studie i fas II/III. Bolaget är inget undantag: merparten av 2026 års noteringar handlas i nivå med eller över sina teckningskurser.

Nordiskt inslag i en amerikansk våg

I den i övrigt USA-tunga skaran finns också ett nordiskt inslag. Dansk-amerikanska Hemab Therapeutics grundades i Köpenhamn 2019 av bland andra Johan Faber och Søren Bjørn, båda med bakgrund i ledande roller inom Novo Nordisks hemofiliforskning, och byggdes upp med Novo Seeds – Novo Holdings team för tidiga investeringar – som drivande kraft. Vid noteringen på Nasdaq den 1 maj prissattes aktien till 18 dollar och steg 89 procent redan under premiärdagen. Totalt tog bolaget in 346,7 miljoner dollar sedan övertilldelningsoptionen utnyttjats fullt ut.

Hemab är inte det enda bolaget i årets kull med en nordisk koppling. Hongkongnoteringen av kinesiska Suzhou Ribo Life Science i januari är en av de största asiatiska noteringarna i klassen på omkring 235 miljoner dollar. Bakom döljer sig dock ett svenskt utvecklingsnav. Koncernens globala klinik- och affärsutvecklingsverksamhet drivs genom dotterbolaget Ribocure Pharmaceuticals i Mölndal, grundat 2022 och delägt av fastighetsprofilen Erik Selin. I februari tecknade Ribo och Ribocure ett exklusivt globalt licensavtal med amerikanska Madrigal Pharmaceuticals kring sex prekliniska siRNA-program mot leversjukdomen MASH – värt 60 miljoner dollar i förskott och upp till 4,4 miljarder dollar i milstolpsersättningar. Se BioStocks intervju med Erik Selin och Ribocures vd Li-Ming Gan här.

Men liksom med Hemab gäller det att hålla isär bolagen: det noterade bolaget är den kinesiska moderkoncernen, inte det svenska dotterbolaget.

Men hur öppet är fönstret för Norden?

Globalt ser andra halvåret ut att fortsätta i samma takt. Genbolaget Scribe Therapeutics, medgrundat av CRISPR-pionjären Jennifer Doudna, och det metabolt inriktade Kalohexis, avknoppat från Endevica Bio, har båda lämnat in noteringshandlingar, och Nasdaq har uppskattat att ett dussintal noteringar kan komma enbart under tredje kvartalet. Infrias planerna blir 2026 sektorns starkaste noteringsår sedan pandemitoppen.

För nordiska bolag är bilden mer nyanserad. Att fönstret står vidöppet på andra sidan Atlanten och i Asien betyder inte att det gör det på hemmaplan; snarare har det öppnats på glänt än på vid gavel. Hemab och Ribo illustrerar saken från var sitt håll: själva noteringarna skedde i USA respektive Hongkong och säger därför mindre om det nordiska börsklimatet än vad ett svenskt eller danskt listningsbeslut hade gjort.

Den verkliga temperaturmätaren blir i stället inhemska noteringar. Planerna på en Köpenhamnsnotering av dermatologibolaget LEO Pharma har tagit form under våren och pekar nu mot en notering under andra halvåret i år efter att ha radat upp flera banker för affären.

Det över hundra år gamla bolaget värderades till omkring tre miljarder euro inklusive skulder – cirka 3,5 miljarder dollar – när Nordic Capital 2021 gick in som aktiv minoritetsägare med 450 miljoner euro. Skulle ett bolag av den kalibern lyckas ta in kapital till en rimlig värdering vore det en betydligt tydligare signal om att aptiten för nordisk life science är på väg tillbaka.