Vid Isofols Investor & Scientific Update i Stockholm den 12 november förklarade huvudprövaren prof. Sebastian Stintzing och farmakologen prof. Frits Peters varför de tror att arfolitixorin kan förstärka standardbehandlingen vid tarmcancer. Under frågestunden berättade bolaget också hur fas II-studien har utformats och vilken effektskillnad som krävs för att läkare ska byta behandling.
Isofol Medical utvecklar arfolitixorin, som ska göra den cytostatika som redan används vid spridd tarmcancer mer verkningsfull. Kandidaten prövas i en fas Ib/II-studie som leds från Charité – Universitätsmedizin Berlin. På mötet talade även bolagets medicinska chef Roger Tell och vd Petter Segelman Lindqvist.
5-FU väntas förbli grunden
Stintzing, professor och klinikchef för avdelningen för hematologi, onkologi och tumörimmunologi (CCM) vid Charité – Universitätsmedizin Berlin i Tyskland, inledde med att beskriva läget vid tarmcancer, som enligt honom drabbade omkring 1,9 miljoner människor i världen 2022 och är den näst vanligaste orsaken till cancerdöd. Omkring 95 procent av patienterna med spridd sjukdom får i dag cytostatika baserad på 5-FU som första behandling. Även de nya målinriktade läkemedlen prövas i kombination med cytostatika i de stora pågående studierna, och han räknar inte med att det ändras inom överskådlig tid.
– Without chemo, obviously it’s not efficacious enough, sade Stintzing.
Ett fönster för botande behandling
I studien har dosen höjts stegvis från 120 till 300 mg/m², och därefter direkt till 500 mg/m² eftersom inga dosbegränsande biverkningar har observerats. Enligt Stintzing ska de tre sista patienterna på den högsta dosnivån vara behandlade i slutet av året eller i mitten av januari och studien övergår då till fas II.
Av ungefär tio behandlade patienter har alla uppnått sjukdomskontroll, och fem har kunnat gå vidare till operation eller lokal behandling av metastaserna i botande syfte. Patienterna hade först bedömts som inoperabla, och att en så stor andel kunde opereras i kurativt syfte ansåg han vara oväntat bra. Stintzing var dock försiktig med ordet bota och talade hellre om att behandlingen öppnar ett fönster för botande behandling. Han betonade samtidigt att effekt inte är huvudsyftet i den här tidiga fasen av studien.
Mätta tumören före 5-FU
Peters, professor emeritus vid Laboratory Medical Oncology på Amsterdam UMC och professor vid Medicinska universitetet i Gdańsk i Polen, förklarade mekanismen bakom den nya doseringen. 5-FU verkar främst genom att blockera enzymet tymidylatsyntas, och blockeringen blir stabil först när ett folat binder in samtidigt. Leukovorin, som i dag ges tillsammans med 5-FU, måste omvandlas i två steg i cellen, medan arfolitixorin redan är den aktiva formen. Tanken är att mätta tumören med en hög dos innan 5-FU ges.
I tumörmodeller slutade leukovorins förstärkande effekt att öka vid en viss koncentration, medan effekten av arfolitixorin fortsatte att öka. Enligt Peters når man de högre koncentrationerna även hos levande patienter. Han berättade också att halten i tumören samt anti-tumöreffekten slutar öka vid ökade doser av leukovorin men inte av arfolitixorin. Man ser alltså ett tydligt och unikt dos-responsförhållande, något han kallade en positiv överraskning.
Siktar på 15 procentenheter
Fas II-studien får tre grupper med 20 patienter i varje: två doser av arfolitixorin och en grupp med standardbehandling. Enligt Segelman Lindqvist kräver FDA att två doser jämförs, medan standardgruppen ska visa skillnaden mot dagens behandling inför diskussioner med potentiella partners. Med 60 patienter, och ytterligare omkring 30 i en separat bridging-studie i Japan, är statistisk signifikans inte given, och bolaget hoppas främst på tydliga numerära skillnader i siffrorna.
Enligt Roger Tell breddas fas II också jämfört med fas Ib. Även patienter utan RAS-mutation ska tas med, och förutom FOLFOX blir cytostatikakombinationen FOLFIRI och antikropparna cetuximab och panitumumab möjliga, för att efterlikna hur folater används i vården i dag. Studien ska genomföras vid upp till 20 kliniker i Tyskland, Österrike, Grekland och Spanien. Hittills har alla tio patienter behandlats vid Charité.
Enligt intervjuer som bolaget gjort med läkare och betalare skulle en förbättring av effekten på omkring 15 procentenheter få läkare att byta behandling direkt, medan 10 procentenheter fortfarande skulle vara meningsfullt.
Bolaget uppger att programmet är finansierat fram till en meningsfull avläsning av fas II. Den japanska bridging-studien finansieras av partnern Solasia Pharma, separat från licensavtalet.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.