SOL-116 är en antikropp riktad mot enzymet BSSL, ett mål som ingen tidigare antikropp nått kliniskt. Kandidaten utvecklas i första hand mot reumatoid artrit, en sjukdom som drabbar 0,5–1 procent av världens befolkning. Efter en avslutad fas I-studie förbereder Lipum nu en fas IIa-studie, och parallellt växer ett underlag av translationella data kring hur SOL-116 verkar i kroppen.
Det senaste året har bolaget, som sedan i våras är ett dotterbolag till Flerie Invest, flyttat fram sina positioner på flera fronter. Under Lipums ledning har ett konsortium tilldelats 8 miljoner euro från Horizon Europe utan ägarutspädning. I juli publicerades dessutom resultaten från bolagets first-in-human-studie i den vetenskapliga tidskriften RMD Open. I slutet av september beviljades Lipum ett första Vinnova-anslag för att tillsammans med Clairvoyant Diagnostics ta fram en biomarkörstrategi för SOL-116.
Metabolomik på fas I-materialet
Det nya projektet, med namnet Metabolomiska fingeravtryck av SOL-116, genomförs tillsammans med SciLifeLabs Drug Discovery and Development Platform och utgår från plasmaprover som samlats in i fas I-studien. Med högupplöst masspektrometri undersöks om behandlingen ger upphov till ett särskilt metabolomiskt mönster. Analysen täcker redan kända metaboliter, och samtidigt görs en bred, icke-riktad sökning efter tidigare okända markörer för att identifiera metabola förändringar, signalvägar och möjliga biomarkörer.
Eftersom SOL-116 är riktad mot ett helt nytt biologiskt mål saknas etablerad kunskap om vilka spår behandlingen lämnar i patienternas ämnesomsättning. En metabolomisk kartläggning kan därför ge ledtrådar om verkningsmekanismen och peka ut markörer som längre fram kan användas för att följa behandlingssvaret.
Q&A med vd
BioStock bad Ola Sandborgh förklara hur det nya projektet knyter an till bolagets övriga biomarkörarbete, vad metabolomiken kan tillföra förståelsen av SOL-116 och vad resultaten kan betyda för den fortsatta utvecklingen.
Ola, det här är det andra Vinnova-finansierade projektet kring biomarkörer för SOL-116, efter samarbetet med Clairvoyant Diagnostics. Hur hänger de två satsningarna ihop och vilken bild av kandidaten är det ni vill bygga?
– De två projekten kompletterar varandra. Tillsammans med Clairvoyant Diagnostics tar vi fram en strategi för vilka biomarkörer vi ska använda i den fortsatta utvecklingen. Metabolomikprojektet med SciLifeLab ger oss ny och bred data att bygga den strategin på. Målet är en tydlig bild av vad SOL-116 faktiskt gör i kroppen. På sikt vill vi också kunna se vilka patienter som har störst nytta av behandlingen. Så bedrivs modern läkemedelsutveckling, och vi vill ligga i framkant redan från början.
Projektet återanvänder plasmaprover från den avslutade fas I-studien. Vad kan en metabolomisk analys säga om SOL-116 som den ursprungliga fas I-utvärderingen inte kunde?
– Fas I-studien var gjord för att besvara de viktigaste frågorna först: är SOL-116 säkert, tolereras det väl och hur beter sig antikroppen i kroppen. Där fick vi bra svar. Men proverna innehåller mycket mer information än det vi mätte då. Med metabolomik kan vi följa tusentals små molekyler i blodet samtidigt och se vilka mönster som förändras av behandlingen. Det ger ledtrådar om verkningsmekanismen som vanliga analyser inte fångar. Dessutom får vi ut mer av prover som redan finns, utan att någon ny försöksperson behöver delta.
Ni beskriver resultaten som en grund för fortsatt biomarkörutveckling. Hur konkret kan de komma att vägleda besluten i den fortsatta kliniska utvecklingen av SOL-116?
– Om vi hittar markörer som tydligt speglar hur SOL-116 verkar kan de användas på flera sätt. Vi kan tidigt i en studie se att läkemedlet gör det vi förväntar oss. De kan hjälpa oss att välja rätt dos. Och på längre sikt kan de hjälpa oss att hitta de patienter som svarar bäst. Läkare efterfrågar i dag verktyg som gör det möjligt att ge rätt behandling till rätt patient, och dit vill vi. Det här är ett första viktigt steg. Det vi lär oss tar vi med in i de kommande kliniska studierna.
Projektet bygger på svensk forskningsinfrastruktur genom SciLifeLab. Vad betyder tillgången till en plattform som den för ett mindre life science-bolag som vill ta fram den här typen av data?
– Det betyder mycket. Ett bolag i vår storlek kan inte bygga upp den här typen av avancerad masspektrometri och expertis på egen hand. Genom SciLifeLab får vi tillgång till utrustning och kompetens i världsklass, och vi kan arbeta både snabbt och kostnadseffektivt. Det är ett bra exempel på hur svensk forskningsinfrastruktur och finansiering från Vinnova hjälper innovativa bolag att ta fram data som håller internationell nivå. Vi är glada och tacksamma för förtroendet.
SOL-116 är riktad mot ett helt nytt biologiskt mål. Vad skulle det betyda för dig att på molekylär nivå kunna beskriva hur kandidaten faktiskt påverkar kroppen?
– Väldigt mycket. Med ett helt nytt mål är vi pionjärer. Det finns ingen karta att följa, så vi ritar den själva. Ju bättre vi kan beskriva vad som händer när BSSL blockeras, desto starkare blir underlaget för läkare, myndigheter och framtida partners. För patienterna handlar det om att på sikt kunna erbjuda en behandling som verkar på ett nytt sätt. Den behövs för alla som inte får tillräcklig hjälp av dagens läkemedel, och det är det som driver oss.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
