Glioblastom illustrerar det stora behandlingsbehovet. För drygt hundra år sedan levde opererade patienter i snitt drygt tio månader, jämfört med knappt femton med dagens strålning och cytostatika.
Vid glioblastom växer tumören snabbt och skickar ut trådliknande utlöpare i den omgivande hjärnvävnaden och det är i regel omöjligt att kirurgiskt avlägsna all tumörvävnad. Konsekvensen är att det som blir kvar räcker för att sjukdomen ska återkomma. I Sverige drabbas ungefär en person om dagen.
Det privatägda Uppsalabolaget Vascurie tar fasta på en annan egenskap hos tumören: att dess blodkärl skiljer sig från friska kärl.
Blodkärlen som angreppspunkt
Just den skillnaden är utgångspunkten för Vascuries behandling. Blodkärlen i maligna tumörer är läckande och dåligt uppbyggda, vilket skapar syrebrist och gör att läkemedel fördelas ojämnt i tumören. Samtidigt fungerar kärlen som ledstråk för tumörcellerna, vilka vandrar längs dem djupare in i hjärnan.
Samma egenskaper gör dock kärlen till en möjlig måltavla för behandlingar. Får man dem att fungera mer som friska kan läkemedel nå fram jämnare och immunförsvaret lättare bekämpa tumören, samtidigt som spridningen bromsas. Det är den möjligheten Vascurie vill utnyttja med den monoklonala antikroppen VDL-309.
Kandidaten riktar sig mot proteinet CD93, som uttrycks kraftigt i tumörens blodkärl. Antikroppen har tagits fram av professor Anna Dimbergs forskargrupp med hjälp av SciLifeLabs läkemedelsutvecklingsplattform.
CD93 sitter på blodkärlens endotelceller, på kärlväggens insida vänd mot blodbanan. Därför når antikroppen sitt mål utan att behöva passera blod-hjärnbarriären, som annars utgör ett betydande hinder för läkemedel mot hjärntumörer. I prekliniska modeller har VDL-309 förbättrat effekten av cytostatikan temozolomid och av immunterapi med en PD-1-hämmare.
Vägen mot en klinisk ansökan
Konceptet har hittills prövats i prekliniska studier, med lovande resultat enligt bolaget. VDL-309 binder CD93 hos både människa och mus, vilket ökar de prekliniska studiernas relevans. Ofta måste antikroppsutvecklare testa en surrogatantikropp i djur, eftersom läkemedelskandidaten inte känner igen djurets variant av målproteinet, och förlita sig på att denna beter sig på samma sätt som originalet. Här kan i stället samma molekyl som är tänkt för patienter prövas i möss, så att resultaten översätts mer direkt till människa. Detta ger Vascurie en tydlig strategisk fördel.
Forskningen har fått stöd från Cancerfonden, Barncancerfonden, Hjärnfonden och Vetenskapsrådet, och antikroppsutvecklingen har tidigare finansierats genom ett Proof of Concept-program från SciLifeLab och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det är ett icke-utspädande stöd till akademiska upptäckter med tydlig innovationshöjd, och en tidig kvalitetsstämpel för projektet. Patenten, som inlämnats i Sverige och internationellt, har förts vidare till nationell fas.
Under 2026 har Vascurie samarbetat med AAX Biotech, vars Seqitope-plattform i detalj har kartlagt hur VDL-309 binder till sitt mål. Arbetet har skärpt bilden av vad som skiljer kandidaten från andra CD93-antikroppar och underlättar urvalet av backup-molekyler. Bolaget har också etablerat en stabil cellinje för tillverkning.
Närmast väntar resultat från en pågående toxikologistudie, som enligt bolaget ska vara klara före årsskiftet. Under 2027 planerar Vascurie ett avgränsat utvecklingsprogram med fokus på formulering, stabilitetsstudier och en GLP-toxikologistudie i mus. Syftet är att minska riskerna inför en kommande klinisk prövning. Hur snabbt bolaget når dit beror på fortsatt finansiering.
Finansiering och team
Vascurie grundades 2025 och är sprunget ur mer än 15 års forskning vid Uppsala universitet. I februari 2026 tog bolaget in 5 Mkr i en runda ledd av Almi Invest, tillsammans med UU Invest, Beijerstiftelsen och flera andra investerare. Åsa Wallin, Fund Manager på Almi Invest, tog samtidigt plats i styrelsen. Nu söker bolaget nytt kapital för att driva utvecklingsprogrammet vidare under 2027.
Vascurie leds av vd Jonas Ekblom, docent i farmakologi vid Uppsala universitet. Han har över 25 års erfarenhet från life science-industrin och har tidigare varit vd för tre bioteknikbolag. Styrelseordförande är Gunilla Lundmark, vd för Uppsala University Invest AB. Bakom forskningen står grundarna Anna Dimberg, professor i cancer- och vaskulärbiologi vid Uppsala universitet, och forskaren Roberta Lugano vid Candiolo Cancer Research Institute i Turin.
Q&A med vd
BioStock talade med Jonas Ekblom om strategin bakom VDL-309, vägen mot klinik och tiden närmast framför bolaget.
Blod-hjärnbarriären stoppar de flesta läkemedel mot hjärntumörer. Ni menar att VDL-309 kommer runt det problemet genom att verka från blodbanans sida. Kan du berätta lite mer om konceptet?
– Vascurie har en betydande strategisk fördel eftersom VDL-309 binder till CD93 på blodkärlens insida och når därför sitt mål direkt från blodbanan, utan att behöva passera blod-hjärnbarriären. Vi vill hindra tumörceller från att utnyttja kärlen som spridningsvägar och samtidigt förstärka annan behandling.
En toxikologistudie väntas ge resultat före årsskiftet. Vad hoppas ni se, och vad betyder utfallet för nästa steg?
– Syftet med toxikologistudier i försöksdjur är att förutsäga risken för biverkningar av läkemedlet i människa. Den pågående studien utvärderar läkemedlet i ett mycket brett dosintervall. Detta är ett tidigt steg för att minska osäkerheten kring säkerhet och dosering inför kommande GLP-studier. Vi hoppas se en god tolerabilitet som ger stöd för fortsatt utveckling. En viktig målsättning med denna studie är att fastställa ett dosintervall som är relevant för kommande studier i försöksdjur och människa.
Under 2027 planerar ni ett avgränsat utvecklingsprogram och söker kapital för det. Vad ska medlen räcka till, och vad återstår innan en klinisk prövning kan inledas?
– Det avgränsade programmet omfattar formulering, stabilitetsstudier och en s.k. pivotal toxstudie. Den planerade toxstudien är en 28-dagars GLP-toxikologistudie i mus. Den projicerade budgeten för verksamhetsåret 2027 är ca SEK 9 miljoner. Därefter återstår ytterligare toxikologistudier, validering av tillverkningsprocessen, GMP-tillverkning och förberedandet av en klinisk prövningsansökan under 2028. Dessa aktiviteter kräver fortsatt finansiering.
Tillsammans med AAX Biotech har ni kartlagt i detalj hur VDL-309 binder till CD93. Vad har den kunskapen gett er?
– Kartläggningen visar att VDL-309 binder till en unik del av CD93. Resultaten hjälper oss att förstå läkemedelskandidatens särdrag gentemot andra CD93-antikroppar, stärker vårt patentunderlag och ger stöd för urvalet av backup-molekyler. Resultaten från AAX:s teknik stämmer väl med strukturanalyser som genomförts med kryoelektronmikroskopi.
Ni ser flera tänkbara tillämpningar för VDL-309, såsom maligna gliom, hjärnmetastaser från lungcancer eller melanom samt leptomeningeal sjukdom. Hur bedömer ni patientunderlaget och prioriterar mellan möjliga indikationer?
– Vi ser flera möjliga tillämpningar, men alla patientgrupper är inte lika långt utvärderade. I vårt amerikanska underlag uppskattas de adresserbara grupperna till cirka 10 000 vid operabelt nydiagnostiserat glioblastom, 7 000 vid operabla hjärnmetastaser från icke-småcellig lungcancer och 60 000 vid nydiagnostiserad nodulär leptomeningeal sjukdom. Prioriteringen behöver vägas mot det potentiella behandlingsvärdet, säkerhet och möjligheten att tydligt mäta behandlingseffekt i kliniska prövningar.
Finns det andra bolag som arbetar med kärlriktade angreppssätt mot hjärntumörer, och hur ser du på Vascuries position?
– Det finns en hel klass av molekyler som brukar benämnas som angiogeneshämmare. Dessa läkemedel, inkluderande exempelvis Avastin, syftar till att begränsa nybildningen av blodkärl i solida tumörer. Dessa läkemedel har uppvisat god effekt i vissa extrakraniella tumörer men inte i hjärnan. Vascurie utvecklar ett läkemedel som till skillnad från angiogeneshämmarna utövar sin effekt genom att modifiera strukturen av befintliga blodkärl så att tumörceller förlorar sin förmåga att penetrera frisk vävnad genom att växa längs med blodkärlen. Vascuries läkemedelskandidater riktar sig mot målproteinet CD93 genom en mekanism som karaktäriserats relativt nyligen. Två andra bolag som vi känner till utvecklar också CD93-antikroppar, men deras läkemedel är ämnade för behandling av tumörer utanför centrala nervsystemet och med en annan bindningsprofil. Några av dessa antikroppar har utvärderats av oss och dessa molekyler uppvisar en sämre biomedicinsk verkan i våra testsystem avseende cancer i CNS.
Du har lett flera bioteknikbolag tidigare. Vad fick dig att gå in som vd i Vascurie, och vad ser du som den största utmaningen på vägen mot klinik?
– Det som lockade mig var möjligheten att omsätta resultaten från synnerligen stark akademisk forskning i ett nytt behandlingskoncept med flera tänkbara tillämpningar. Jag började min forskningskarriär inom CNS-området i början av 90-talet, och det känns mycket tillfredsställande att genom Vascurie få möjlighet att komma tillbaka till detta terapiområde. Den stora utmaningen är att stegvis minska utvecklingsriskerna och säkra finansieringen för det arbete som återstår före klinik.
Avslutningsvis. Hur ser du på en framtida exit av bolaget, och vilken typ av aktör skulle kunna ta VDL-309 vidare mot marknad?
– Vår affärsmodell är att utveckla VDL-309 mot en framtida försäljning av bolaget, snarare än att bygga ett ”evergreen-bolag”. En tänkbar köpare är ett fullt integrerat läkemedelsbolag med kompetens och resurser att driva klinisk utveckling och kommersialisering samt utforska flera medicinska tillämpningar inom neuroonkologi.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
