Analysen löper över två sidor.
MS – en kronisk sjukdom som saknar bot och drabbar i ung ålder
Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet. Kroppens eget immunsystem bryter gradvis ned nervernas isoleringsämne vilket gör att det drabbade organet, hjärnan och ryggmärgen, tappar sin förmåga att fungera normalt. Vanligtvis debuterar sjukdomen i den period i livet då man oftast är som mest aktiv med studier, yrkeskarriär och familjebildande – i åldrarna 20-40 år. Vanliga symtom är synnervsinflammation, känselnedsättningar (domningar) samt muskelsvaghet i armar, ben och ansikte. Koordinationsstörningar, balansstörningar och talstörningar kan också förekomma. Det finns inget enkelt test för att se om en person har MS eller inte och ofta dröjer det en tid efter debutskovet innan MS-behandling med bromsmediciner påbörjas.
Tidig behandling med bromsmediciner avgörande
Man känner inte till vad som orsakar sjukdomen och det finns idag inga botemedel, men nyttan av tidig behandling med bromsmediciner har visats i flera studier. Tidigt insatt behandling kan få stor betydelse för patientens framtid då det som gått förlorat i väntan på behandling inte tycks kunna återhämtas. Bromsmedicinerna har effekt genom att minska antalet skov och fördröja funktionsnedsättning. Behandling med bromsmediciner har också visats minska risken för att sjukdomen under de första tio åren från debuten övergår till ett progressivt förlopp. Ett progressivt förlopp i MS innebär att sjukdomen övergår från att gå i skov till att kontinuerligt försämra funktionen, vilket är ett sjukdomsstadium med få behandlingsalternativ.
Befintliga läkemedel ger svåra biverkningar
National Multiple Sclerosis Society uppskattar medellivslängden hos MS-patienter till 40 år från första symtomet och långtidsbehandling med befintliga MS-läkemedel har dessvärre visats vara behäftat med lever- och njurskador, sköldkörtelsnedsättningar, depression och den dödliga virussjukdomen progressiv multifokal leukoencephalopati (PML). Det råder således en stor efterfrågan på nya MS-läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet utan att orsaka hälsovådliga biverkningar.
Cyxone – bakgrund
VD med lång utvecklingserfarenhet inom MS
Cyxones VD tillika grundare, Kjell Stenberg, arbetade med läkemedelsprojekt inom MS-området redan i mitten av 1990-talet. Mot en bakgrund som ansvarig för nya MS-projekt i AstraZenecas utvecklingsportfölj och utvecklingschef för kanadensiska BioMS Medical Corporation har han varit på jakt efter lovande MS-läkemedel under en stor del av sin karriär. Under tiden som licenschef för AstraZenecas neurologi träffade Kjell Stenberg mer än tusen bolag och byggde upp en djup förståelse för det globala MS-landskapet.
Förvärvet av T20K lade grunden
Efter sin tid på BioMS Medical Corporation grundade Kjell Stenberg tillsammans med Bert Junno och Mikael Lindstam investeringsföretaget Accequa runt affärsidén att leta upp lovande universitetsprojekt inom Life Science att kommersialisera. Accequa tecknade ett avtal med Universitetet i Wien som ger rätten att löpande utvärdera utvecklingspotentialen hos lovande forskningsprojekt. På detta sätt fick Accequa kontakt, år 2014, med en ledande forskargrupp på det Medicinska Universitetet i Wien som hade gjort några mycket intressanta upptäckter inom området cyclotider. Tillsammans med Universitetskliniken i Freiburg hade forskarna publicerat resultat i tidskriften Drug Discovery Today samt utvecklat en kemiskt modifierad cyclotid, T20K. Rättigheterna till cyclotidteknologin förvärvades och utgjorde grunden för bildandet av Cyxone.
Strategiskt samarbete på önskelistan
Bolaget avser att utveckla T20K fram till klinik inom MS. Målsättningen därefter är att hitta en strategisk samarbetspartner med en större spelare – förhoppningsvis liknande den miljardaffär som Cyxones VD personligen förhandlade med amerikanska Lilly i sin roll som utvecklingschef på BioMS Medical. Parallellt kommer cyclotidplattformen användas för att lägga basen för ett separat utvecklingsprogram inom ledgångsreumatism.
Bromsning av sjukdomsförloppet med cyclotidbaserade läkemedel
Unikt positiv biverkansprofil
Något som direkt gjorde Cyxones grundare intresserade av T20K var dess lovande forskningsresultat. Läkemedelskandidaten hade utvärderats i djur med hjälp av en validerad sjukdomsmodell, som används av industrin för att selektera de substanser som utväljs för kliniska studier, där den hade uppvisat unika egenskaper för att bromsa processer som är centrala för utvecklingen av MS. Dagens MS-behandlingar resulterar i många negativa biverkningar och Cyxones grundarteam blev därför mycket intresserade av den här nya och selektiva verkningsmekanismen som inte resulterade i några synliga biverkningar i den aktuella djurstudien.
T20K på väg mot prekliniska studier
Nu produceras en ny batch T20K, för att därefter låta ett oberoende kontraktsforskningslabb i USA reproducera djurstudien innan kandidaten påbörjar sitt prekliniska utvecklingsprogram. Det prekliniska programmet bör kunna avslutas redan nästa år och en första säkerhetsstudie i människa kunna inledas året därpå, 2018. Om T20Ks biverkningar är tillräckligt obetydliga sker den studien i friska frivilliga, annars utförs den på frivilliga MS-patienter.
Målet – en oral bromsmedicin mot MS utan biverkningar
Det långsiktiga målet för substansen är att utveckla T20K till att bli en oral bromsmedicin som kan ges under hela patientens livstid, med få biverkningar, för att bromsa sjukdomsförloppet. För enskilda patienter finns ett stort värde i att förlänga tiden mellan skov samt att förhindra sjukdomen från att övergå i ett progressivt tillstånd. På gruppnivå är samhällskostnaden mycket hög (6 miljarder SEK, i Sverige år 2005, enligt Svenska MS-Sällskapet) vilket främst beror på den förlust av arbetsförmåga under yrkesverksam ålder som uppstår, samt att personer som drabbas av svårare funktionsnedsättning är berättigade till personlig assistans eller hemtjänst. Dagens sjukdomsmodulerande läkemedel är dyra, men står endast för en mindre del av kostnaderna och det bör finns en god betalningsvilja från samhället för att förhindra att dessa kostnader uppstår.
De läkemedel som används för MS fungerar genom att de hämmar kroppens immunförsvar vilket i sin tur leder till olika typer av biverkningar. Läkemedlen kan därför bara ges under de akuta attackerna och kan inte användas för regelbunden långtidsbehandling. De flesta läkemedel ges som injektion under huden även om det de senaste åren kommit nya preparat i tablettform. Det finns därför ett mycket stort behov av nya, orala läkemedel mot MS som inte ger de bieffekter som dagens mediciner ger. Ett läkemedel med dessa egenskaper skulle sannolikt innebära ett genombrott inom MS-behandlingsområdet och kunna ersätta de flesta av dagens mediciner.
Cyxones ledning, styrelse och ägare
VD Kjell Stenberg, har tidigare har arbetat 25 år på Astra (numera AstraZeneca) inom bland annat virusmedel, onkologi och MS. Utöver detta har Kjell Stenberg även arbetat en lång tid med utvecklingsbolag – däribland BioMS Corp, CePeP och Orexo – och är aktiv i styrelserna hos både Galecto Biotech och Aptahem.
Styrelse med unikt track record
Samtliga medlemmar i styrelsen tillför erfarenheter och kompetenser som är väsentliga för att driva Cyxones verksamhet. Styrelseordförande Bert Junno och -ledamoten Mikael Lindstam har en helt unika bakgrunder genom att ha lyckats identifiera nya universitetsteknologier och på kort tid kunnat etablera flera framgångsrika företag inom life science-området, exempelvis WntResearch, Galecto Biotech, Gabather och Aptahem.
Theresa Comiskey Olsen är en amerikansk advokat verksam i Norge och har bl.a. arbetat i läkemedelsbolaget Nycomed och har stor erfarenhet av styrelsearbete inom olika life science-bolag i Norge.
Saad Gilani är en amerikansk finansman verksam vid Yorkville Advisors i New York. Saad har lång erfarenhet av att arbeta med life science-bolag, främst med fokus på finansieringsfrågor.
Den vetenskapliga kompetensen i Cyxone representeras främst av bolagets vetenskaplig råd, som består av forskarna Christan Gruber, Associate Professor i Wien och dr. Carsten Grundemann i Freiburg, som har arbetat med cyclotider och som har tagit fram T20K. Christian Gruber fick nyligen utmärkelsen ”Inventor of the Year” från det Medicinska Universitetet i Wien.
Viktigt samarbete med det Medicinska Universitetet i Wien
Cyxones verksamhet bygger på rättigheterna till cyclotidteknologin som har förvärvats från Accequa AB, som genom förvärvet erhöll aktier i bolaget. Överlåtelseavtalet avser samtliga rättigheter och skyldigheter som tillfaller Accequa enligt ett licensavtal avseende cyclotidteknologin mellan Accequa och det Medicinska Universitetet i Wien, daterat den 19 maj 2015. Accequa har genom licensavtalet erhållit en exklusiv licens till cyclotidteknologin. Om inte Accequa, genom Cyxone, utvecklar de patent och patentansökningar som avser cyclotidteknologin till effektiva terapeutiska, preventiva eller diagnostiska produkter för autoimmuna sjukdomar för människor eller djur har det Medicinska Universitetet i Wien rätt att säga upp licensavtalet och återfå alla immateriella rättigheter avseende cyclotidteknologin. Ett sådant, låt vara föga troligt, scenario skulle naturligtvis påverka Cyxones verksamhet och finansiella ställning negativt.
OBS: analysen fortsätter på sida 2.
Multipel skleros uppstår när immunsystemet väljer att angripa kroppens egna nervtrådar
MS är, näst trauma, den mest frekventa orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna. MS är vanligare i länder med kyligare klimat – som norra Europa, Nordamerika, Kanada och de södra delarna av Australien – samt är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. I Sverige finns ca 18 000 människor med MS och ca 2,5 miljoner i hela världen är drabbade av MS, enligt Biogen (multipelskleros.nu).
MS är en kronisk, återkommande och progredierande autoimmun sjukdom som karaktäriseras av upprepade episoder av inflammation av nervvävnadens ytskikt (myelin). Inflammationen orsakas typiskt av att vita blodkroppar passerar och degraderar blod-hjärn-barriären vilket sedan följs av en nedbrytning av myelinet som spelar en viktig roll i nervsystemets signalöverföringar mellan hjärna, ryggmärg och resten av kroppen. Ärrbildningen (skleros) blockerar signalöverföringar och leder till de neurologiska problem som manifesteras som MS-symptom.
Tre huvudgrupper av MS-patienter
Även om sjukdomen kan ha mycket skiftande förlopp kan den i stora stora drag delas in i tre huvudgrupper; skovvis MS (känt som Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis, RRMS), sekundär progressiv förlöpande MS (känt som Secondary Progressive Multiple Sclerosis, SPMS) samt primär progressiv förlöpande MS (känt som Primary Progressive Multiple Sclerosis, PPMS).
Majoriteten (85-90 procent) av alla patienter insjuknar med skov (dvs RRMS-varianten) och har vanligtvis ett skovvist förlopp, under flera år, med återkommande perioder av försämrad neurologisk funktion som varar under dagar och veckor. Skovfrekvensen varierar kraftigt mellan individer men symptomen avtar som regel under sjukdomsförloppet och går så småningom helt eller delvis tillbaka och kliniskt är tillståndet stabilt mellan skoven.
Immunmodulerande behandling har visats reducera skovfrekvensen, vilket speglar den inflammatoriska aktiviteten under sjukdomen, från tidigare ca 1 skov per år till ca 1 skov var femte år. Hos en majoritet av RRMS-patienter övergår sjukdomen med tiden i sekundär progressiv MS, där symptomen gradvis försämras utan att detta kan förklaras av skov, medan en minoritet (10-15 procent) insjuknar redan från sjukdomsstart med progredierande försämring utan skov i primär progressiv MS.
Behandlingslandskapet förändras men jättarna dominerar
MS har länge varit lukrativt för marknadens mest etablerade spelare Biogen, Merck Serono, Bayer och Teva på grund av låg konkurrens och hög prissättning. Situationen kommer sannolikt nu delvis förändras för vissa av dessa bolag på grund av nya produktlanseringar, patentutgångar för flera stora produkter, generisk konkurrens och allmän prispress.
Dagens behandlingsalternativ syftar till att stabilisera patienter efter ett sjukdomsskov, förebygga nya skov, hantera symptom och förhindra/fördröja långsiktiga funktionsnedsättningar. I ett globalt perspektiv får majoriteten av alla RRMS-patienter sjukdomsmodulerande terapier som enda behandling eller i kombination med symptomatisk behandling, t.ex. terapier mot skakningar. Användningen av sjukdomsmodulerande terapier minskar signifikant för primär- och sekundär progressiva patienter eftersom antalet godkända produkter för dessa patientpopulationer är betydligt färre.
Betainterferon har sedan mitten av 1990-talet använts som sjukdomsbromsande behandling vid RRMS och har länge ansetts vara ett förstahandspreparat. De mest kända preparaten i denna klass är Avonex (Biogen), Rebif (Merck Serono/Pfizer), Betaseron (Bayer) och Extavia (Novartis) – där Biogen har säkrat marknadsandelen för Avonex trots att studier pekar mot att Rebif är mer effektiv. Biogen har nyligen även introducerat betainterferon-alternativet Plegridy vars doseringsfördelar tros stärka Biogens position ytterligare. Det näst bäst säljande MS-preparatet i första linjens behandling är för närvarande Teva/Takedas glatirameracetat Copaxone som ger ett likvärdigt behandlingsresultat som betainterferon men som – i motsats – inte är förknippad med utveckling av antikroppar mot läkemedlet.
För några år sedan introducerades tablettbehandlingen Gilenya (Novartis) som har visats ha en bättre sjukdomsbättrande effekt än betainterferon-behandling och nyligen har även Lemtrada (Genzyme/Sanofi), Tecfidera (Biogen) och Aubagio (Genzyme/Sanofi) tillkommit i behandlingsarsenalen. Tecfidera har – trots att dödsfall kopplade till den sällsynta virusinfektionen PML rapporterats – snabbt växt fram till att bli ett förstahandsalternativ bland orala preparat med en försäljning på över 3 miljarder USD. Bland andra linjens behandlingar tror många att Tysabri (Biogen) kommer att bli ett bästsäljande andrahandsalternativ för RRMS-patienter (med låg risk att utveckla PML) när tidigare behandlingar med betainterferon eller Copaxone har misslyckats.
Flera nya behandlingar ligger just nu hos myndigheterna för regulatorisk handläggning eller befinner sig i sen utvecklingsfas, vilket kan ändra behandlingsalgoritmen på sikt. Nämnvärda preparat inkluderar antikroppar från Biogen (Zinbryta) och Roche (ocrelizumab) som båda förväntas godkännas i år. Flertalet terapier som slår mot samma receptor som Gilenya (S1P-receptorer) utvecklas just nu i sen fas från Novartis (siponimod), Celgene (ozanimod) och Actelion (ponesimod). Utöver dessa håller marknadsanalytiker noga koll på AB Sciences terapi mastinib, Active Biotechs produkt Nerventra som numera utvecklas av Teva samt Allergans välkända preparat Botox, som allmänt kanske är mest känt för användning inom skönhetsingrepp men som också används för behandling av MS-sjuka patienter, för dess muskelavslappnande egenskaper.
Slutsats: Betydande marknadspotential om T20K kan positioneras som ett förstahandspreparat
Antalet prevalenta fall av MS i USA, Japan och de fem största länderna i EU (Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien) uppskattas av Datamonitor i år uppgå till strax under 600 000. Ungefär 64 procent av dessa är RRMS-patienter, medan resterande del har PPMS eller SPMS, och cirka 64.5 procent av dessa får just nu behandling i första linjen. Om vi utgår ifrån att T20Ks utvecklingsstrategi utformas för en patientpopulation av nydiagnostiserade, icke-behandlade RRMS-patienter kan således en teoretisk marknadsstorlek om strax under 250 000 patienter (600 000 x 0.64 x 0.645) antas existera just nu.
Mångmiljardmarknad väntar vid framgång
Biverkningsprofilerna av dagens behandlingar gör att dessa inte är godkända för samma typ av långtidsbehandling som Cyxone avser ta fram, vilket gör det svårt att bedöma möjliga prisnivåer. Storsäljande MS-preparat i första linjen kostar mellan 50-63 000 USD per år för betainterferon-preparat som Extavia och Avonex, 59 000 USD per år för Copaxone och 63-66 000 USD per år för orala preparat som Tecfidera och Gilenya. Baserat på endast läkemedelskostnaden för sjukdomsmodulerande preparat och antalet patienter, bör således ett teoretisk maximalvärde av marknaden för Cyxones avsedda patientpopulation vara mellan 12.5-16.5 miljarder USD per år. Detta kan jämföras med dagens bästsäljande behandlingar som år 2014 sålde för cirka 4.2 miljarder USD (Copaxone), 3.0 miljarder USD (Avonex), 2.9 miljarder USD (Tecfidera) och 2.5 miljarder USD (Gilenya).
Kvarstående utmaningar
Cyxone utvecklar en spännande produkt med en betydande marknadspotential om allt går enligt plan. För att veta hur stor potentialen för T20K är så återstår dock flera viktiga triggers. Det mest basala, men icke desto mindre viktiga, är att man lyckas tillverka en tillförlitlig batch av produkten som sedan kan visas vara effektiv och säker. Detta skall bevisas i en planerad djurstudie samt i det planerade toxikologi- och fullskaliga prekliniska utvecklingsprogrammet.
För att T20K ska kunna uppnå kommersiell framgång kommer även produktens gynnsamma biverkningsprofil och dess förmåga att fördröja alternativt reducera skov att behöva påvisas i patientstudier. Viktiga faktorer som väger in är även de hälsoekonomiska fördelar som kan påvisas, t.ex. reducerat behov av andra terapier, minskad funktionsnedsättning samt minskning av andra samhällskostnader. Samma faktorer kommer sannolikt att bli viktiga för att Cyxone ska kunna sluta en fördelaktig affär vid förhandling med en strategisk samarbetspartner.
Läs mer om Cyxone på bolagets hemsida som du hittar här.
Disclaimer – uppdragsanalys
Detta är en uppdragsanalys utförd av BioStock i samarbete med vår analyspartner Monocl Strategy Services. BioStocks ersättning för uppdragsanalysen har bestämts på förhand och ersättningen är oavhängig från det innehåll som presenteras i analysen. BioStocks analytiker äger inga aktier i Cyxone. Informationen i denna analys baseras på vad BioStock bedömer som tillförlitliga källor. BioStock kan dock inte garantera informationens riktighet. Analysen grundas på en sammanvägd bedömning av bolagets historiska och nuvarande verksamhet och information är hämtad från tidigare genomförd basanalys samt Bolagets senaste finansiella rapporter och nyhetsflöde. Analysen innehåller subjektiva bedömningar om framtiden vilket skall anses medföra osäkerhet. Innehållet skall ej betraktas som en rekommendation eller uppmaning att investera i det analyserade bolaget. BioStock kan ej garantera att de slutsatser som presenteras i analysen kommer att uppfyllas. BioStock kan ej hållas ansvariga för vare sig direkta eller indirekta skador som orsakats av beslut fattade på grundval av information i denna analys. BioStock står ej under Finansinspektionens tillsyn och behöver därmed ej följa de regler som annars gäller för analysföretag som står under Finansinspektionens tillsyn.
Få analyser och nyheter direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
