Trots att USA:s tullar mot bland annat Kina har ökat Mercks kostnader med cirka 200 miljoner USD, står bolaget fast vid sina finansiella prognoser för året. Det framgår av Q1-rapporten som publicerades i slutet på förra veckan. Under en påföljande telefonkonferens påpekade vd Rob Davis att lagerhållningen är tillräckligt robust för att klara kortsiktiga störningar. Bolaget har satsat tungt i USA och har öronmärkt kapital för att fortsätta på den inslagna vägen: ”Since 2018, we’ve invested $12 billion in US manufacturing, and we’ve committed to an additional $9 billion-plus for projects through 2028”.
Detta menar man ska minska risker i leveranskedjan, men det kan också ses som ett svar på den amerikanska regeringens ambitioner att stärka den inhemska industrin.
Stor prisskillnad mellan USA och andra länder
En fråga som väckt särskild uppmärksamhet är den växande prisskillnaden mellan läkemedel i USA och resten av världen. Under telefonkonferensen betonade vd Rob Davis behovet av att hitta en lösning: ”I recognize and I think the industry recognizes that the price differential that exists between the United States and the rest of the world for our innovative medicines needs to be addressed.”
Davis förtydligade att “we are open and willing to work with the administration to do that” och lyfte vikten av att skydda incitamenten för innovation och en rättvis ersättning: “we have to continue to encourage foreign governments to understand that they need to give fair value for the innovation we bring and that they give access to their patients so that we can bring the medicines to them and it’s at prices that reward us for the risk and the innovation that we have.”
Sänkta priser för amerikanska patienter?
Den amerikanska administrationen har efterlyst lägre läkemedelspriser för patienter, och Mercks vd adresserade frågan under telefonkonferensen. Han lyfte behovet av en reform av det amerikanska systemet för apoteksförmåner, så kallade PBM:er (pharmacy benefit managers), som ett första viktigt steg. Enligt honom går i dag över hälften av varje läkemedelsdollar till mellanhänder: ”If we could find a way to bring more of that back to the patient at the pharmacy counter, that could meaningfully reduce prices in the US.” Resonemanget pekar på att prisgapet mellan USA och andra länder kan minska genom strukturella förändringar snarare än genom lägre tillverkarpriser. Merck förespråkar alltså inte att själva sänka sina priser, utan att omfördela värdet i kedjan – till fördel för patienten, utan att urholka incitamenten för innovation.
Kritik mot PBM:er
Invändningen kan tyckas relevant. PBM:er tjänar pengar genom att ta en del av rabatterna från läkemedelsbolagen, utnyttja prisskillnader mellan inköp och försäljning (spread pricing), ta ut avgifter från läkemedelsbolag för att administrera förmånsprogram, inkludera produkter i formulär och hantera logistik och data. Dessa avgifter kan vara dolda eller ingå i komplexa avtal.
Många stora PBM:er driver dessutom egna apotek, även via postorder, och tjänar då direkt på läkemedelsförsäljningen, samtidigt som de kontrollerar vilka läkemedel som är tillgängliga och hur mycket patienten betalar. De största amerikanska PBM:erna ägs av tre försäkringsjättar som kontrollerar cirka 80 procent av marknaden. Denna maktkoncentration med försäkringsbolag, apotek och PBM under samma tak har kritiserats för att skapa intressekonflikter och minska transparensen kring läkemedelsprissättning.
Det är värt att notera att Merck tidigare har motsatt sig sänkta läkemedelspriser. Bolaget stämde den tidigare administrationen och menade att lagen, Inflation Reduction Act, som ger Medicare rätt att sänka priserna, strider mot konstitutionen och riskerar att hämma framtida innovation. En konsekvens av lagen är Mercks diabetesläkemedel Januvia, där priset väntas sänkas från 527 till 113 dollar per månadsbehandling från 2026.
Nya produkter fyller tomrummet efter Keytruda
För att mildra effekten av Keytrudas patentutgång – 2028 i USA och 2031 i Europa – har Merck säkrat en pipeline med 20 tillväxtdrivare som enligt bolaget har en sammanlagd kommersiell potential på över 50 miljarder USD till mitten av 2030-talet. Två av dessa, Winrevair och Capvaxive, har redan börjat bidra.
Winrevair, riktat mot pulmonell arteriell hypertension, omsatte 280 miljoner USD under kvartalet. Capvaxive, ett nytt vaccin mot pneumokocker, genererade 107 miljoner USD i försäljning.
Fortsatt tillväxt trots ras för Gardasil i Kina
Merck rapporterade intäkter på 15,5 miljarder USD för första kvartalet – en minskning med 2 procent jämfört med samma period i fjol, vilket främst förklaras av ett kraftigt tullrelaterat fall på 40 procent i Gardasil-försäljningen i Kina.
Trots detta håller Merck fast vid sin helårsprognos för 2025 på mellan 64,1 och 65,6 miljarder USD. Med ett fortsatt fokus på forskning och lanseringar inom onkologi, vacciner, hjärt-kärlsjukdomar och HIV menar Merck att det finns goda förutsättningar att ligga i frontlinjen. Eller som vd Rob Davis sammanfattade det: ”We remain confident in our strategic direction”, samtidigt som han betonade att FoU är kärnan i bolagets långsiktiga tillväxt.
