Eliceras längst framskridna kandidat, ELC-301, är en fjärde generationens CAR-T-terapi som riktar sig mot CD20 och är beväpnad med bolagets iTANK-plattform. Den prövas i fas I/IIa-studien CARMA mot B-cellslymfom, där fas I-delen nyligen slutfördes med komplett metabol respons hos åtta av tolv patienter.
Mot solida tumörer är utmaningen dock en annan. Där har CAR-T-terapi hittills kommit till korta, trots framstegen inom flera blodcancerformer. De modifierade immuncellerna överlever sällan länge nog för att ta sig förbi tumörens egentillverkade hölje, och de cancerceller som blir kvar kan mutera och ge upphov till nya återfall.
Att komma runt det är ett av fältets stora olösta problem, och något Elicera närmar sig från flera håll: dels genom iTANK-plattformen, dels genom den grundforskning som medgrundaren Di Yus projekt nu ska fördjupa.
Ska kartlägga CAR-T-cellernas grundaktivitet
Anslaget på 4 Mkr sträcker sig över fyra år och ska undersöka CAR-T-cellernas grundaktivitet, så kallad tonisk signalering. Hypotesen är att celler som riktas mot solida tumörer behöver en lagom nivå av sådan grundaktivitet för att kunna ta sig in i tumören. Forskarna ska testa olika CAR-varianter, bland annat i modeller av hjärntumören glioblastom, med målet att ta fram konkreta designregler för framtida CAR-T-behandlingar. Arbetet genomförs vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Möjlig betydelse för bolagets iTANK-plattform
Bolaget bedömer att forskningsresultaten kan bli relevanta för det egna arbetet med iTANK. Plattformen är tänkt att beväpna CAR-T-celler så att de utlöser ett bredare immunsvar mot cancern. Kan projektet visa hur cellerna bäst konstrueras för att överleva och nå in i solida tumörer, skulle det enligt bolaget kunna förbättra förutsättningarna för att kombinera den egenskapen med iTANK.
Q&A med vd
BioStock bad Johan Liwing utveckla hur anslaget passar in i Eliceras strategi, vad steget mot solida tumörer innebär och hur den akademiska forskningen förhåller sig till den pågående utvecklingen av ELC-301.
Vad betyder det för Elicera att en av bolagets medgrundare driver den här typen av grundforskning, och hur ser du på kopplingen mellan Di Yus projekt och er egen pipeline?
– Det är en styrka att vi har nära kontakt med forskning i internationell framkant. Projektet undersöker hur CAR-T-celler bör konstrueras för att överleva längre och ta sig in i solida tumörer. Infiltrationen stärks av iTANK som ger CAR T-cellerna förmågan att utlösa ett bredare immunsvar, vilket skapar ett kompletterande angrepp mot tumören. Kopplingen blir extra tydlig eftersom projektet använder modeller av glioblastom. Det är samma indikation som vår kandidat ELC-401 riktar sig mot.
Ni har hittills visat resultat med iTANK mot blodcancer i CARMA. Hur stor är skillnaden i svårighetsgrad när man går från B-cellslymfom till solida tumörer?
– Skillnaden är stor. Vid blodcancer når CAR-T-cellerna sina mål relativt lätt. Solida tumörer har en fientlig mikromiljö och en mer varierad uppsättning målstrukturer. Därför har vi utformat iTANK för att möta just de två utmaningarna. Det bredare immunsvaret ska göra att behandlingen inte bara är beroende av ett enda mål.
Hur konkret kan resultaten från ett akademiskt projekt om tonisk signalering komma att påverka hur ni själva beväpnar CAR-T-celler med iTANK?
– Målet med projektet är att ta fram konkreta designregler för hur CAR-konstruktioner bör se ut för att fungera mot solida tumörer. Om det lyckas kan kunskapen användas när vi vidareutvecklar kandidater som solida tumörer. Den bästa grundkonstruktionen kombineras då med den beväpning som iTANK ger. Det är för tidigt att säga exakt hur, men potentialen finns där.
Flera aktörer försöker få CAR-T att fungera mot solida tumörer. Vad skiljer Eliceras angreppssätt från andras, och var ser du er egen position i det arbetet?
– Många försöker förbättra själva CAR-T-cellen. Vi låter också cellerna mobilisera patientens eget immunförsvar. Via iTANK aktiveras mördar-T-celler som kan angripa tumören brett, även där målantigenet saknas, och möjligheten till att skapa ett immunologiskt minne uppstår. Plattformen kan dessutom användas i andra bolags cellterapier. Det gör att vi kan vara både utvecklare och en möjlig licenspartner i fältet.
Projektet sträcker sig över fyra år. Hur ska investerare se på tidshorisonten för ett arbete som det här?
– Det här är akademisk grundforskning som drivs vid Uppsala universitet och finansieras av Vetenskapsrådet. Den påverkar inte vår pågående utveckling eller våra kostnader. För investerare är fokus på kort sikt fortsatt ELC-301 och CARMA. Projektet är en långsiktig investering i kunskap som kan stärka bolaget på vägen mot solida tumörer.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
