| Publicerad idag 12:05

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse om medicinanslagen och värdet av fri grundforskning

Text: Tommie Anderberg | [email protected]

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar I år ut 900 Mkr till 30 grundforskningsprojekt, varav tio inom medicin som tillsammans får närmare en tredjedel av medlen. Anslagen går till fri grundforskning, där vägen från upptäckt till färdig behandling ofta är lång. BioStock kontaktade ordförande Peter Wallenberg Jr för en kommentar.

Stiftelsen delar varje år ut projektanslag till fri grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik, utvalda efter internationell expertgranskning och med anslag som löper över fem år. Sedan 2011, då Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse inrättade projektanslagsformen och fram till i år, har 334 projekt beviljats totalt 9,2 miljarder kronor i anslag. Räknat sedan grundandet 1917 uppgår anslagen till närmare 42 miljarder kronor.

Av årets 30 projekt går tio till medicin, som med 299 Mkr tar den största enskilda andelen, om än marginellt före naturvetenskap och teknik. Sex av de tio medicinprojekten pågår vid Karolinska institutet.

Flera av projekten riktar in sig på cancer: CAR-T-terapi mot hjärntumörer, hur antibiotika och tarmbakterier tillsammans kan driva tjocktarmscancer, och hur uracil i DNA påverkar cancerutvecklingen och känsligheten för behandling. Hjärnan står i fokus för två andra, som kartlägger nervbanorna bakom våra rörelser respektive de molekylära koder som styr hur nervceller kopplas samman, också vid neuropsykiatriska tillstånd.

Övriga projekt spänner brett: att återställa hörsel genom att nybilda hårceller i innerörat, insulinresistens vid typ 2-diabetes, immunsystemets svårfångade gamma-delta-T-celler som väg till ny immunterapi, kroppens peptider som markörer och läkemedel vid inflammation, samt mekanismerna bakom fibromyalgi.

Foto: Magnus Bergström

Q&A med ordförande Peter Wallenberg Jr

Peter Wallenberg Jr är styrelseordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och flera av de mindre Wallenbergstiftelserna. Han tillhör familjens femte generation och har haft styrelseuppdrag i bland annat Atlas Copco och Scania. Familjen Wallenberg har varit ett ankare i svenskt näringsliv och forskning ända sedan André Oscar Wallenberg grundade Stockholms Enskilda Bank, i dag en del av SEB, 1856.

BioStock bad ordföranden reflektera över värdet av fri grundforskning, vägen från tidiga upptäckter till svenskt näringsliv och Sveriges möjligheter att attrahera forskning i en osäker omvärld.

Mycket forskningsfinansiering styrs i dag mot snabba, mätbara resultat. Vad är värdet av att i stället finansiera fri grundforskning som kan dröja decennier innan den ger någon nytta?

– Fri grundforskning ger forskare chansen att tänka nytt och prova nya metoder som ofta leder till oväntade upptäckter och genombrott. Det är själva grunden för att skapa ny kunskap, något som måste få ta tid men som på sikt många gånger leder till innovation och oväntade tillämpningar. Utan grundforskning skulle betydlig mindre ny kunskap komma fram och färre innovationer bli möjliga.

Stiftelsen finansierar fri grundforskning, samtidigt som Wallenbergsfären genom Investor är en stor ägare i svenskt näringsliv. Hur ser du på vägen från tidig forskning till svenska företag?

– Det är givetvis viktigt för Sveriges utveckling att fånga upp och utveckla forskningsidéer som kan kommersialiseras. Stiftelsen kan inte driva eller stötta företag men genom proof-of-conncept anslag kan vi ge forskare möjlighet att utveckla sina tidiga upptäckter och förbereda för innovation och kommersialisering.

Finns det en ambition att forskningen på sikt ska stärka svensk life science, eller vore det främmande för den fria forskningens idé?

– Självklart ska forskningen på sikt stärka svensk life science, både genom forskningsresultat som kan kommersialiseras och genom att bygga den kompetens som life science företag och samhället i stort behöver.

Forskningsfinansieringen har blivit mer osäker internationellt, inte minst i USA. Ser du ett läge för Sverige och Europa att locka till sig internationell toppkompetens, och vad krävs för att Sverige ska vara attraktivt nog?

– Ja, vi har ett fantastiskt läge just nu att locka till oss internationell toppkompetens. Sverige har starka forskningsmiljöer, välutbildade studenter, nära samarbeten med universitetssjukhusen, en life science-infrastruktur i världsklass och en hög beräkningskapacitet. Sverige och Europa erbjuder goda möjligheter samtidigt som man värnar om den fria forskningen. Genom Stiftelsens anslag finns också utsikter till långsiktig finansiering.