| Publicerad idag 12:14

Mellanårsvalet kan flytta läkemedelsfrågan från Vita huset till kongressen

Text: Tommie Anderberg | [email protected]

När amerikanerna går till val på tisdag står mycket på spel för läkemedelsbranschen. Vinner demokraterna både representanthuset och senaten flyttas en del av besluten från presidentens skrivbord till kongressens lagstiftning. De skarpaste verktygen, som tullar och MFN-prissättning, ligger kvar hos presidenten medan den tyngsta lagstiftningen klubbas först nästa år.

Prognosmakarna ser demokraterna som klara favoriter att återta representanthuset. Senaten är jämnare, men också där leder de enligt de senaste siffrorna, även om utfallet hänger på en handfull delstater. En dubbel seger skulle innebära delad regeringsmakt: en demokratisk kongress mot en republikansk president. Den stora frågan nu är vad ett sådant skifte skulle betyda för läkemedelsbranschen.

Pristrycket flyttar in i kongressen

Läkemedelspriser är den fråga där ett maktskifte märks tydligast, men kanske inte på det sätt som marknaden är van att oroa sig för. Pressen kommer i dag framför allt från Trumps MFN-politik och hotet om strafftullar på patenterade läkemedel som även sätter press på de europeiska priserna. En demokratisk kongress kan i stället driva frågan via lagstiftning. På agendan står att föra in fler storsäljare i Medicares prisförhandlingar, korta skyddstiden innan ett läkemedel blir förhandlingsbart och låta taken för egenavgifter gälla även de privata försäkringarna.

Dit hör också en hårdare granskning av mellanhänderna i läkemedelskedjan, så kallade Pharmacy Benefit Managers, vars rabattmodeller länge ifrågasatts. Båda partierna drar åt samma håll då många amerikaner vill se lägre priser, och det var demokraterna som drev igenom prisförhandlingarna i Inflation Reduction Act.

Avgiftsavtalet 2027 i fokus

Den största lagstiftningsmässiga vändpunkten infaller dock inte på valnatten, utan nästa år. Då löper FDA:s avgiftsavtal ut, med PDUFA i spetsen, det ramverk där läkemedelsindustrin själv finansierar en stor del av myndighetens granskning. Avtalen måste röstas igenom för att godkännandena inte ska avstanna, och förslagen ska enligt tidsplanen överlämnas till kongressen i januari 2027. Det ger den som kontrollerar kongressen ett starkt påtryckningsmedel.

En demokratisk majoritet skulle kunna använda det till att driva igenom hårdare krav på tillsynen av accelererade godkännanden, på att de kliniska studierna ska omfatta en bredare och mer representativ patientgrupp, och på ett tydligare ramverk för AI-stödda verktyg i läkemedelsutvecklingen.

Upptrappad granskning

Ordförandeposterna i utskotten ger också makt att granska. Demokratiskt ledda utskott kan rikta utredningar mot de uppköp och fusioner som samlat allt mer av vården på allt färre händer, mot riskkapitalbolagens växande ägande i vårdinfrastruktur och mot direktreklamen för receptbelagda läkemedel. De prisuppgörelser som Vita huset slutit med flera av de största läkemedelsbolagen, och vars villkor inte offentliggjorts, kan hamna under lupp. Detsamma gäller hälsominister Robert F Kennedy jrs myndigheter. Samtidigt håller kongressen i pengapåsen. Redan i dag har den, med stöd av republikaner, bromsat de hårdaste nedskärningarna av forskningsinstitutet NIH. En demokratisk majoritet skulle sannolikt värna anslagen hårdare, vilket kan gynna den grundforskning som sektorn vilar på.

En rad frågor avgörs dock inte av valresultatet. Arbetet med att minska beroendet av kinesiska kontraktstillverkare och flytta hem tillverkningen av aktiva substanser, bland annat genom BIOSECURE-lagstiftningen, drivs av båda partier. Lika blocköverskridande är viljan att stärka den inhemska läkemedelstillverkningen. Här spelar det mindre roll vem som vinner.