Enligt en rapport från JP Morgan har de licensavtal som sluts mellan biotechbolag i tidig fas och big pharma skiftat karaktär de senaste åren. Visserligen ligger det totala värdet på affärerna på samma nivå, men den garanterade up front-betalningen har blivit betydligt mindre.
Under 2019 och 2020 stod up front-betalningarna till prekliniska biotechbolag i genomsnitt för drygt 12 procent av det totala avtalsvärdet. I år ser det helt annorlunda ut. Under det första halvåret 2024 har up front-delen av affärerna utgjort ungefär 6 procent av avtalsvärdet. Sedan 2022 har medianbetalningen up front till prekliniska bolag sjunkit från 75 till 47 miljoner USD.
Det tuffa ekonomiska klimatet har gjort big pharma mindre riskbenägna. De lägger hellre större delen av dealen i senare milstolpebetalningar, som de alltså inte behöver betala om projektet skulle fallera under resans gång. Ofta är huvuddelen av affärerna kopplade till olika försäljningsmål när läkemedlet väl når marknad.
Mogna projekt mer populära
Trenden utgör en ganska stor kontrast mot tidigare år, då avtalsmarknaden i större utsträckning karaktäriserades av konkurrens. Förut var det vanligare att de stora läkemedelsbolagen sockrade avtalet med en större andel tidiga pengar i syfte att locka till sig de mest intressanta projekten.
– Världen är inte längre mottaglig för den typen av affärsstrukturer, säger Tom Duley, partner på advokatfirman Sidley Austin, i en kommentar till Biopharma Dive. Ekonomin i affärerna är närmare knuten till faktiska framsteg i projekten än vad den var för tio år sedan.
Big pharmas riskminimering syns även tydligt i vilka projekt de föredrar. Just nu avser affärerna primärt projekt i sen utvecklingsfas, som alltså ligger närmare marknaden. I det här avtalssegmentet är bilden den rakt motsatta, här har up front-betalningarna i stället ökat.
Enligt JP Morgan steg up front-betalningarna till bolag med projekt i sen fas från 75 till 200 miljoner USD mellan 2022 och första halvåret 2024.
Dragkamp mellan parterna
Varje partnerskapsförhandling präglas av en dragkamp, där den betalande parten vill ta minsta möjliga risk, medan säljaren gärna vill få så mycket pengar up front som möjligt. Just nu ser den betalande sidan ut att ha förhandlingsövertaget jämtemot bolag i tidig utveckling, medan det verkar vara omvända roller för de mer mogna biotech-bolagen.
– Situationen gör att bolag i tidig fas, som redan är beroende av regelbundna kapitalanskaffningar, hamnar i en ännu svårare förhandlingsposition. Investerare föredrar just nu bolag med läkemedelsprospekt som har kommit längre, medan yngre biotechbolag kämpar för överlevnad, säger Jakob Dupont, partner på Sofinnova Investments till Biopharma Dive.
Höga förväntningar efter räntesänkningar
När kommer då en vändning på trenden? Den räntekänsliga biotech-sektorn väntas gynnas kraftigt av att centralbanker runt om i världen har börjat lätta på räntetrycket. Just nu ser det dock ut att råda ett vänta-och-se-läge, där experterna poängterar att det kommer att ta ett tag innan räntesänkningarna ger full effekt inom biotech-branschen.
Yaron Werber, analytiker på TD Cowen tror inte att marknaden kommer att ha bråttom med att återvända till toppnivåerna från 2021 – 2022.
– Jag tror att vi kommer fortsätta se en återhämtning, men väntar mig inte en fullskalig tjurmarknad, säger han till Endpoint News. Jag tror helt enkelt inte att vi har riktigt samma fundamenta som vi hade 2008, 2010 och under Covid.
