Enzymatica har utvecklat ColdZyme, en medicinteknisk produkt utformad för att skydda mot virus som orsakar förkylnings- och influensaliknande symtom i de övre luftvägarna. Sprayen fungerar genom att bilda en skyddande barriär i halsen, vilket förhindrar att virus fäster och infekterar celler, samtidigt som den begränsar spridningen. Denna mekanism kan bidra till att minska både symtomens svårighetsgrad och sjukdomens längd.
Efter att ColdZyme CE-certifierades har dess effektivitet fortsatt att utvärderas. Nyligen publicerades resultaten från två separata studier i tidskriften The Journal of Physiology.
ColdZyme bevisat effektiv för att förkorta förkylningar och minska symtom
Den första studien inkluderade idrottare med naturligt förvärvade infektioner i de övre luftvägarna (URTI) och leddes av Glen Davison, professor i idrotts- och träningsvetenskap vid University of Kent i Storbritannien. Uthållighetsidrottare lottades att antingen använda ColdZyme eller en placebospray vid de första tecknen på infektion. Studien inkluderade data från 154 deltagare.
Resultaten visade en signifikant kortare symtomperiod i ColdZyme-gruppen, som också upplevde lindrigare symtom enligt Jackson-score. Detta resulterade i färre förlorade träningsdagar jämfört med placebogruppen.
Även en signifikant lägre virusmängd observerades i ColdZyme-gruppen, vilket sannolikt bidrar till den minskade sjukdomsbördan.
Professor Glen Davisons kommentar till resultaten
BioStock kontaktade professor Glen Davison för att få veta mer om resultaten.
ColdZyme-användare upplevde signifikant kortare sjukdomsförlopp, lindrigare symtom och färre förlorade träningsdagar. Kan dessa resultat överföras till den breda allmänheten?
– Ja, absolut. Vårt intresse för, och val av, idrottare i denna studie beror inte på att de skiljer sig i hur de smittas eller reagerar på infektion eller behandlingar som ColdZyme. Vi var säkra på att vi skulle få tillräckligt många sjukdomsfall i denna grupp, som jag dessutom är särskilt intresserad av som idrottsforskare. Men det finns inget som tyder på att effekterna vi sett – kortare symtomduration och lägre virusmängd – skulle vara annorlunda i andra grupper.
Baserat på era resultat – hur och när bör ColdZyme användas?
– Definitivt vid de första symtomen på förkylning. Det är viktigt att användaren följer instruktionerna och tar ColdZyme regelbundet – cirka 6 gånger per dag – för bästa effekt. Skyddsanvändning, exempelvis vid vistelse bland sjuka eller i trånga miljöer, är också klokt.
Studien visade också en signifikant lägre virusmängd i ColdZyme-gruppen. Hur viktigt är det fyndet?
– Det är väldigt viktigt. Det hjälper oss förstå mekanismen bakom varför ColdZyme fungerar. Många symtom vid luftvägsinfektioner orsakas av vävnadsskada och inflammation när celler i luftvägarna infekteras. Mindre virusmängd innebär sannolikt mindre skada, mindre inflammation – vilket gör det lättare för immunförsvaret att bekämpa infektionen och förkorta sjukdomstiden.
Studien bygger på självrapporterade data. Påverkar det tillförlitligheten?
– En styrka i vår studie är att vi även tog prover för att bekräfta infektion. Men självrapportering är faktiskt mycket relevant här, eftersom det är så människor upplever förkylning i verkliga livet. Så länge man använder rätt verktyg – som Jackson-formuläret – och strikta analysmetoder, är resultaten tillförlitliga. Kombinationen av självrapportering och provtagning gör våra data mycket pålitliga.
Kan du berätta mer om publiceringsprocessen och betydelsen av att studien accepterades i The Journal of Physiology?
– Detta är en mycket ansedd och prestigefylld vetenskaplig tidskrift, så vi är mycket stolta över att artikeln accepterades för publicering där. Det är en fackgranskad vetenskaplig tidskrift som har varit flaggskepp för The Physiological Society i nästan 150 år.
– För att överhuvudtaget övervägas för publicering måste man först skicka in manuskriptet, som tilldelas en ansvarig redaktör eller en redaktionsgrupp. De gör en första granskning för att avgöra om det är lämpligt för vidare bedömning. Om artikeln går vidare från denna inledande granskning, skickas den vidare till två eller tre erkända experter inom området.
– Dessa granskar samtliga delar av studien och lämnar en rekommendation till redaktörerna om studien bör avslås eller om den är ”potentiellt acceptabel” för publicering. Som en del av denna process har granskarna vanligtvis förslag på revideringar, förtydliganden eller förbättringar. Om vi får ett besked om att studien är potentiellt acceptabel, måste vi besvara alla kommentarer och eventuella frågor.
– Granskarna var mycket tuffa – vilket vi också förväntade oss av en så prestigefull tidskrift. Men de ansåg att det var en välgjord studie och genom att följa processen kunde vi tillfredsställa både granskarna och redaktörerna, som gemensamt kom fram till att den var värd att publiceras. Det är i grunden så den vetenskapliga granskningen – peer review – fungerar.
– Sedan publiceringen i februari har vi varit mycket glada över den uppmärksamhet artikeln fått. Den har till exempel redan överstigit 2 000 fullständiga visningar och nedladdningar från förlagets webbplats. Även Altmetric Attention Score utvecklas starkt (detta är ett mått på både kvaliteten och mängden uppmärksamhet en vetenskaplig artikel får online. Se: https://www.altmetric.com/about-us/our-data/donut-and-altmetric-attention-score/).
– Altmetric-poängen för vår artikel den 10 april 2025 placerar den bland de 5 % mest uppmärksammade forskningspublikationerna som någonsin spårats av Altmetric – och bland de 3 % mest uppmärksammade i sin åldersgrupp (eftersom äldre artiklar haft mer tid att samla uppmärksamhet). Inte helt oväntat verkar en stor del av intresset för artikeln komma från Sverige.
Minskad virusmängd
Den andra studien som ingick i den vetenskapliga publikationen bekräftade en minskad virusmängd när ColdZyme användes på cellkulturmodeller med mänskliga epitelceller från luftvägarna. Modellerna simulerade olika delar av de övre luftvägarna, såsom näsa och svalg, och infekterades med rhinovirus.
Resultaten visade att epitelceller som förbehandlats med ColdZyme drabbades av mindre vävnadsskada och inflammation. Vävnadskulturer som behandlats med ColdZyme visade minimala tecken på infektion, bevarade cellstrukturer och avsevärt färre viruspartiklar jämfört med de som behandlats med saltlösning.
Professor Wilflingseder förklarar laboratorieresultaten
Den in vitro-studie som ingick i artikeln leddes av Doris Wilflingseder, professor i infektionssjukdomar vid Ignaz Semmelweis-institutet och Vetmeduni Wien. BioStock kontaktade professor Wilflingseder för att få veta mer om resultaten.
Vad motiverade er att undersöka ColdZymes effekt i in vitro-modeller av luftvägsepitel?
– Under den första vågen av covid-19-pandemin, när varken behandling eller vaccin fanns tillgängligt, ville vi undersöka om antivirala medicintekniska produkter som redan fanns på marknaden kunde vara effektiva mot detta nya hot. Eftersom vi hade en standardiserad luftvägsmodell tillgänglig från tidigare forskning på Aspergillus fumigatus, testade vi ColdZyme i vår 3D-modell – och såg att det var mycket effektivt. Där började det.
Kan du förklara hur modellerna efterliknar verkliga infektioner i de övre luftvägarna?
– Våra modeller efterliknar verkliga infektioner mycket väl. Modellen innehåller cilierade och slembildande celler samt stamceller som förnyar celltyperna. För att ge cellerna en struktur lik den i kroppen blandar vi dem med en konstgjord extracellulär matris. Efter en fyra veckors differentieringsfas i luft-vätskefas är cellerna redo att infekteras med det aktuella luftvägsviruset.
Hur kompletterar era in vitro-resultat de fynd som observerades i in vivo-studien?
– Jag anser att in vivo- och in vitro-studierna kompletterar och stärker varandra. Vi såg en minskning av virusmängden i båda modellerna. Det förknippas i in vivo-studien med kortare symtom och i in vitro med bevarad vävnadsintegritet. Ju lägre virusmängd, desto mindre vävnadsskada – och därmed kortare symtomperiod.
Vad är nästa steg för att bekräfta dessa resultat?
– Vi planerar just nu nya kombinerade in vitro- och in vivo-studier för att mekanistiskt förklara våra fynd ännu djupare.
