Capstan Therapeutics ledande kandidat, CPTX2309, är en målsökande lipidnanopartikel (tLNP) som levererar mRNA som kodar för en anti-CD19 CAR till CD8-uttryckande cytotoxiska T-celler. Terapin, som för närvarande befinner sig i fas I-studier, är en potentiell First-in-class behandling för B-cellmedierade autoimmuna sjukdomar.
Dr Roopal Thakkar, Executive Vice President och Chief Scientific Officer på AbbVie, betonar potentialen:
– By advancing CPTX2309 and utilising Capstan’s novel platform technology, AbbVie and Capstan aim to transform the care of those living with autoimmune diseases by developing treatments that have the potential to reset the immune system.
En ny era för CAR-T-terapi
Traditionella CAR-T-terapier kräver att patientens immunceller extraheras, modifieras i laboratorium och sedan återinförs – en process som är både tidskrävande och logistiskt utmanande. Capstans in vivo-metod använder lipidnanopartiklar för att leverera mRNA direkt i kroppen, vilket kan eliminera behovet av komplex tillverkning och göra behandlingen mer tillgänglig. Detta har väckt stort intresse inom CAR-T-fältet, som på senare år har stött på vetenskapliga och logistiska hinder.
Förvärvet inkluderar Capstans CellSeeker tLNP-plattform, som använder lipidnanopartiklar konjugerade med ett rekombinant proteinbindemedel, såsom en monoklonal antikropp, för att leverera RNA-laster som kan omprogrammera specifika celltyper in vivo.
Capstan grundades med stöd från framstående investerare, inklusive OrbiMed, Vida Ventures, RA Capital, Polaris Partners samt venture-avdelningarna hos Pfizer, Bayer, Eli Lilly och Bristol Myers Squibb. Sedan starten har cirka 340 miljoner USD investerats i bolaget. Affären med AbbVie, som är en kontanttransaktion, förväntas slutföras under 2025, förutsatt att regulatoriska villkor uppfylls.
Paralleller med AstraZenecas EsoBiotech-affär
AbbVies förvärv av Capstan speglar en liknande strategisk satsning inom in vivo cellterapi från AstraZeneca, som tidigare i år förvärvade belgiska EsoBiotech för upp till 1 miljard USD. EsoBiotech utvecklar en plattform för in vivo CAR-T-terapi baserad på virusvektorer som levererar genetiska instruktioner för att omprogrammera immunceller direkt i patientens kropp. Teknologi ses som lovande för behandling av både cancer och autoimmuna sjukdomar, och AstraZeneca planerar att integrera EsoBiotechs plattform i sin pipeline för att accelerera utvecklingen av nästa generations cellterapier.
Svenskt bolag ger sin in i matchen
Ett Lundabaserat bolag som också satsar på utveckling av in vivo CAR-T-terapier är Strike Pharma. I en tidigare intervju berättade bolagets vd Per Norlén att intresset för in vivo CAR-T är mycket stort inom läkemedelsindustrin, men att de virusbaserade metoder som vanligtvis används medför vissa risker:
– Intresset är enormt och antalet bolag som kastar sig in i området ökar för varje dag. Den stora merparten fokuserar dock på virusbaserade plattformar, vilket innebär att patienterna utsätts för en potentiellt livslång virusmedierad genmodifiering. Det är knappast idealt eller riskfritt, och i synnerhet inte om behandlingen ska komma att breddas till patienter med kronisk autoimmun sjukdom.
Till skillnad från EsoBiotechs virusbaserade teknik använder Strike Pharma lipidnanopartiklar (LNP) för att leverera det genetiska materialet direkt till T-cellerna i kroppen. Här finns tydliga paralleller till teknologin hos Capstan Therapeutics, som också satsar på LNP-baserad leverans.
Fördelar med LNP-leverans
Enligt Per Norlén har LNP-baserade metoder flera fördelar jämfört med virusbaserade alternativ:
– Vi siktar på att utveckla en icke-viral in vivo CAR-T-behandling baserat på LNP som med hjälp av riktade antikroppar för med sig RNA till T-celler, vilket leder till en relativt kortvarig omprogrammering av cellerna. Det är också en behandling som kan upprepas vid behov, vilket är attraktivt vid autoimmun sjukdom som ofta går i skov. Därför ökar intresset mycket snabbt för LNP-baserade lösningar, men vi är vad vi känner till det enda bolaget som har utvecklat en lösning för behovet att kunna koppla på antikropparna i efterhand, i samband med behandling.
– Skillnaden mellan Strike och Capstan är att de kopplar på målsökande antikroppar vid första tillverkning, vilket är en utmaning för långtidsförvaring, medan Strikes teknologi gör det möjligt att koppla ihop LNP med antikroppar i samband med behandlingen vilket vi tror löser problemet med förvaring.
