Patienter som söker vård för akut bröstsmärta utgör en massiv utmaning för sjukvårdssystem över hela världen. Det är en av de främsta orsakerna till besök på akutmottagningar, och den inledande triageringen – systematisk prioritering av patienter utifrån medicinsk angelägenhetsgrad – är mycket resurskrävande eftersom en misstänkt hjärtinfarkt snabbt måste bekräftas eller uteslutas.
Problemet är att bröstsmärtan i den absoluta merparten av fallen orsakas av något helt annat – och mycket mer ofarligt – än en akut hjärtinfarkt. Ändå transporteras i stort sett alla patienter till redan överbelastade akutmottagningar för observation och blodprovstagning. Ett sådant förfarande binder upp ambulanser, tar upp värdefulla vårdplatser och dränerar sjukvården på resurser, samtidigt som individerna utsätts för onödig oro och väntan.
Ny metaanalys bekräftar värdet av prehospital testning
Nyckeln till att lösa det växande problemet ligger i prehospital diagnostik. I en nyligen publicerad metaanalys i den vetenskapliga tidskriften Heart analyserade forskare data från över 5 000 patienter i USA, Storbritannien och Nederländerna.
Studien drar slutsatsen att prehospital mätning av biomarkören troponin (ett protein som läcker ut i blodet vid hjärtskada) med hjälp av ett patientnära analyssystem (POC), i kombination med det kliniska bedömningsverktyget HEART-score, dramatiskt förbättrar riskstratifieringen av patienter. Resultaten visar att ambulanspersonal tidigt och med mycket hög säkerhet kan identifiera lågriskpatienter. Som författarna själva summerar:
“In well-trained EMS systems, where prompt and accurate follow-up of low-risk patients is possible, HEART-derived CRS effectively identify patients with a very low risk of 30-day mortality and MACE.”
Genom att göra en mer träffsäker bedömning redan i patientens hem kan de personer som faktiskt genomgår en hjärtinfarkt snabbare dirigeras till rätt akut intervention. Samtidigt kan lågriskpatienter ofta stanna hemma eller hänvisas till primärvården nästa dag.
Massiva ekonomiska besparingar för hälso- och sjukvården
Utöver de uppenbara fördelarna för patienterna understryker studien den massiva ekonomiska uppsidan med arbetssättet. För att sätta volymerna i perspektiv noterar forskarna att omkring åtta miljoner människor årligen uppsöker akutmottagningar för bröstsmärta bara i de tre analyserade länderna.
Enligt studiens författare skulle sjukvårdskostnaderna kunna sjunka med hela 717 euro per patient under det första året om lågriskpatienter helt undviker akutmottagningen. Men besparingarna slutar inte där. En studie från 2023 indikerade att jämförbara besparingar även gäller för de patienter som faktiskt är i behov av specialiserad hjärtvård. I ett pressat sjukvårdssystem frigörs därmed enorma resurser som kan styras om till andra områden. Forskarna skräder inte orden när det gäller den totala ekonomiska vinsten för systemet:
”Implementing these novel prehospital pathways by using CRS for risk stratification could result in healthcare cost savings of hundreds of millions of euros/dollars annually.”
Svensk forskning och den teknik som krävs
Frågan är i allra högsta grad aktuell även i Sverige. Forskarna bakom metaanalysen är tydliga med att lokala utvärderingar är helt avgörande innan en bred implementering kan ske i nya länder:
“However, implementation in other healthcare systems requires additional validation, given the variations in healthcare structure, risk stratification processes and follow-up capabilities.”
Följaktligen pågår just nu svensk forskning som undersöker exakt hur en tidig prehospital bedömning av misstänkta hjärtinfarkter bäst kan utvärderas och implementeras inom de regionala ambulanstjänsterna. Målet är att översätta de bevisade fördelarna till en svensk kontext för att avlasta akutmottagningarna.
För att visionen ska bli verklighet i stor skala måste dock den patientnära analystekniken leva upp till rigorösa krav. Ett enkelt snabbtest räcker inte; det krävs system som kan leverera högkänsliga resultat med laboratorieprecision, samtidigt som de är små, kostnadseffektiva och robusta nog att användas säkert i en ambulans.
Ett konkret exempel på den innovation som sker inom området är det svenska medicinteknikbolaget Prolight Diagnostics. Bolaget utvecklar det första digitala POC-systemet Psyros, en portabel plattform specifikt utformad för att leverera ultrakänsliga resultat från en enda droppe blod. I takt med att dylika system mognar och introduceras på marknaden ges akutsjukvården äntligen en verklig möjlighet att kunna genomföra det efterlängtade skiftet mot decentraliserad vård.
En snabb fråga till vd
Vi hörde av oss till Ulf Bladin, vd för Prolight Diagnostics, för att få hans syn på den växande efterfrågan på prehospital testning och hur bolagets teknik passar in i omställningen.
Ulf, hur ser ni på Prolight på den växande marknaden, och vilken roll spelar ert system för att göra visionen till verklighet?
– På Prolight ser vi betydande möjligheter i marknaden, eftersom vårdgivare både i Sverige och internationellt i allt högre grad efterfrågar ultrakänsliga, pålitliga, portabla, användarvänliga och kostnadseffektiva POC-system som gör det möjligt för ambulanspersonal att utföra provtagning och analys direkt i ambulansen. Psyros POC-system har utvecklats för att leva upp till just de stränga krav som marknaden ställer.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
