Kliniska framsteg banar väg mot Alzinovas fas II

Forskningsframstegen inom Alzheimers sjukdom har de senaste åren handlat mycket om de monoklonala antikropparna lecanemab och donanemab som nått marknaden och visat att amyloid faktiskt går att påverka. Alzinova har valt en annan väg med ALZ-101, ett vaccin i form av en aktiv immunterapi där kroppen själv förmås bilda antikroppar.

Med denna strategi går bolaget mot strömmen: i den senaste genomgången av Alzheimerfältets kliniska pipeline är aktiva vaccin mot amyloid lätträknade och förklaringen är delvis historisk. Den första aktiva immunterapin, Elan Pharmaceuticals and Wyeth Pharmaceuticals AN1792, avbröts 2002 efter säkerhetsproblem. Alzinova har därför fått lägga stor möda på att visa att en vaccinstrategi går att genomföra säkert.

Ett medvetet annorlunda vägval

Det andra som utmärker kandidaten är hur snävt den siktar. I stället för att binda amyloid-beta brett är ALZ-101 designad för att framkalla antikroppar mot just de oligomera formerna, de lösliga ansamlingar som forskningen alltmer pekar ut som mest skadliga för hjärnans synapser. Behandlingsupplägget skiljer sig också från dagens praxis: tre injektioner om året i primärvård eller hemmiljö, i stället för återkommande intravenösa infusioner på sjukhus. Enligt bolagets egna beräkningar kan administrationskostnaden landa kring ett par procent av vad nuvarande behandlingar gör, vilket samtidigt skapar förutsättningar för att behandla en bredare patientgrupp.

Fas Ib gav både trygghet och bevis

Den kliniska grunden för att gå vidare mot fas II kommer från fas Ib-studien som i praktiken uträttade två saker. Den ena var att undanröja de farhågor som historiskt tyngt aktiv immunterapi: studien visade ingen förekomst av ARIA, de hjärnödem och mikroblödningar som blivit ett centralt problem för antikroppsbehandlingarna. Den andra var att visa att mekanismen fungerar. Vaccinet gav ett kraftigt och uthålligt immunsvar, och antikropparna återfanns inte bara i blodet utan också i cerebrospinalvätskan, vilket talar för att de når fram till hjärnan.

Därtill sågs explorativa signaler i kognitiva mått och i biomarkörer som P-Tau181, T-Tau och neurofilament light. Bolaget är tydligt med att studien är liten och inte ger svar om klinisk effekt – det är just det fas II ska göra, men signalerna bedömdes starka nog att motivera nästa steg. Programmet har parallellt fått Fast Track-status och IND-godkännande från FDA och förstärkts med Dr Marwan Sabbagh, veteran från fler än hundra Alzheimerstudier, som Global Principal Investigator.

Fältet rör sig mot precision

En uppmärksammad Cochrane-översikt slog tidigare i år fast att dagens amyloidantikroppar ger statistiskt säkerställda men kliniskt små effekter, till priset av en förhöjd ARIA-risk. Slutsatserna har ifrågasatts och kritikerna menar att en bred och spretig läkemedelsklass buntats ihop på ett missvisande sätt. Oavsett tolkning pekar diskussionen åt samma håll: kraven på nästa generations behandlingar handlar allt mer om precision, säkerhet och praktisk genomförbarhet. Det är i det sammanhanget Alzinova menar att ALZ-101 hör hemma, även om beviset för klinisk nytta återstår att leverera.

Diagnostik som ett andra ben

Vid sidan av läkemedelsspåret har bolaget öppnat ytterligare ett. Tillsammans med Amsterdam UMC utvecklas ett blodbaserat test som bygger på samma teknologiplattform som vaccinet och mäter kroppens naturligt förekommande antikroppar mot toxiska oligomerer, antikroppar som i Alzinovas data är vanligare hos friska äldre än hos personer med Alzheimers. Arbetet ryms inom befintlig budget och väntas ge första resultat under tredje kvartalet 2026.

Testet lanseras som en egen intäktskälla och väl färdigt kan testet komplettera och underlätta dagens diagnosticering av Alzheimers. På sikt skulle testet även kunna fungera som följediagnostik till ALZ-101 som då skulle kunna användas i förebyggande syfte vid tidiga indikationer, något som idag inte är möjligt att fånga upp.

TO4 – nästa steg i en finansieringstrappa

Finansieringen av vägen mot fas II byggs i etapper. En företrädesemission tidigare i år tillförde omkring 36,5 Mkr före kostnader, och bolaget har därtill ett lånelöfte om 10 Mkr från huvudägaren Maida Vale Capital. Teckningsoptionerna av serie TO4, vars teckningskurs fastställts till 0,32 kr/aktie och har en teckningsperiod som löper från idag till och med den 8 juni, kan vid fullt utnyttjande tillföra ytterligare cirka 16 Mkr.

Alzinova har erhållit teckningsförbindelser och ingått garantiåtaganden motsvarande 80 procent av utnyttjandet av teckningsoptionerna, varav hela bolagets ledning, tillsammans med vissa styrelseledamöter och större teckningsoptionsinnehavare har lämnat teckningsförbindelser motsvarande cirka 6,1 procent.

Kapitalet är främst avsett för uppskalning av tillverkningen och för att slutföra de regulatoriska förberedelserna. Själva fas II-studien kommer att kräva mer än så, antingen genom det partnerskap bolaget arbetar mot eller via andra lösningar. TO4 är med andra ord en delpost i finansieringen, inte hela.

Q&A med vd Tord Labuda

ALZ-101 är en aktiv immunterapi i ett fält som domineras av passiva antikroppar, och få bolag har sökt sig till just den vägen. Vad ser du som de starkaste argumenten för vaccinstrategin och vad tror du har avskräckt andra?

– ALZ‑101 är en aktiv immunterapi, ett vaccin, som stimulerar kroppens eget immunsystem att bilda antikroppar mot de toxiska amyloid‑oligomererna som vi ser som särskilt sjukdomsdrivande vid Alzheimers sjukdom. Det ger möjlighet till ett mer långvarigt skydd med ett begränsat antal injektioner per år, vilket i sin tur kan översättas till lägre administrationskostnader och en mer praktiskt hanterbar behandling för både patienter och vård. I ett läge där dagens antikroppar kräver täta infusioner och omfattande monitorering ser vi det som en tydlig fördel att kunna erbjuda ett vaccin som kan ges i primärvården eller till och med i hemmiljö.

– Att relativt få bolag har följt vaccinvägen beror till stor del på historiken kring första generationens aktiva immunterapier, där AN1792‑programmet stoppades av säkerhetsskäl och satte en försiktighetsstämpel på fältet under lång tid. Det har gjort att mycket kapital och uppmärksamhet har styrts mot passiva antikroppar. För vår del har det inneburit att vi behövt lägga stor vikt vid både design och dokumentation: att göra kandidaten mer selektiv mot just de toxiska oligomererna och att systematiskt visa att strategin går att genomföra säkert. Vi menar att den kombinationen – precisionsinriktad mekanism, aktiv immunisering och ett genomförbart behandlingsupplägg – ger ALZ‑101 en tydlig plats i nästa generations Alzheimerbehandlingar.

– Det är också där den kommersiella logiken finns. Dagens antikroppsbehandlingar når av praktiska och ekonomiska skäl en mindre del av det potentiella patientunderlaget. En behandling som kan administreras i primärvården tre gånger om året öppnar för en betydligt bredare patientpopulation. Det är just detta som är intressant för större aktörer.

Fas Ib skingrade farhågorna om säkerhet och visade att mekanismen fungerar. Vilken av de delarna väger tyngst när ni nu utformar fas II och för dialoger med potentiella partners?

– För oss är det kombinationen som bär programmet vidare, men om jag måste välja väger säkerheten tyngst när vi går in i fas II och för dialoger med partners. Historiken kring både aktiva och passiva amyloidprogram visar hur viktigt det är med en robust säkerhetsprofil, och här är det centralt att vi inte såg någon ökad risk för ARIA – varken hjärnödem eller mikroblödningar – i fas Ib. Det är ett starkt argument både kliniskt och kommersiellt, särskilt i ljuset av att ARIA är en välkänd utmaning för flera av dagens antikroppar.

– Samtidigt är det avgörande att mekanismen verkligen fungerar. I fas Ib såg vi ett kraftigt och uthålligt immunsvar där antikroppar mot de toxiska oligomererna inte bara fanns i blodet utan också i cerebrospinalvätskan, vilket talar för att de når fram till hjärnan. Därtill såg vi explorativa signaler i kognitiva mått och biomarkörer som stärker bilden av att vi påverkar relevanta sjukdomsprocesser, även om studien avsiktligt inte var dimensionerad för att visa klinisk effekt. Det gör att vi har designat fas II med en tydlig hypotes kring både säkerhet, mekanism och förväntad klinisk nytta.

– Sammantaget innebär fas Ib‑resultaten att vi går in i fas II med en relativt väl karaktäriserad säkerhetsprofil och tydliga tecken på att mekanismen fungerar som avsett. Fokus i fas II blir därför att kvantifiera effekten och bättre förstå vilka patienter som har mest nytta av behandlingen, snarare än att bara bekräfta grundläggande säkerhet och målangrepp. Det gör studien mer lämpad för att ge underlag till både regulatoriska diskussioner och potentiella partnerskap.

Var ligger tröskeln för vad du själv skulle betrakta som ett kliniskt meningsfullt utfall i fas II?

– I ett fält där dagens behandlingar visar statistiskt signifikanta men ofta relativt små kliniska effekter är det viktigt att definiera vad ”meningsfullt” betyder. För oss handlar det om två saker. Dels vill vi se en tydlig och konsistent påverkan på kognitiva och funktionella mått som är relevanta i vardagen för patienter och anhöriga – inte bara på enskilda skalor eller subgrupper. Dels vill vi se detta åtföljas av robusta förändringar i centrala biomarkörer, till exempel tau‑relaterade markörer och neurodegenerationsmarkörer, som stärker att vi verkligen påverkar den underliggande sjukdomsbiologin.

– Minst lika viktigt är profil och genomförbarhet. En behandling som är säker, kräver tre injektioner per år och kan ges i primärvård eller hemmiljö får en annan praktisk betydelse än en terapi som kräver täta infusioner, avancerad monitorering och hög ARIA‑risk. Vår ambition är att fas II ska visa en kombination av kliniskt meningsfull effekt, biomarkörstöd och en hanterbar säkerhets‑ och administrationsprofil som gör att ALZ‑101 kan skala ut i verkligheten, inte bara i kontrollerade studier.

– Den naturliga jämförelsen är dagens antikroppar som visat ett inbromsande av sjukdomsförloppet på 25-35 procent, beroende på studie och utfallsmått. Var ALZ-101 hamnar på den skalan kommer fas II att avgöra. Men det är sällan bara effektstorleken som ensam avgör värdet av ett program, det är effekten gånger den patientpopulation som realistiskt kan nås. Redan vid en effekt i nivå med dagens behandlingar har vi förutsättningar att skapa betydligt mer kliniskt och kommersiellt värde eftersom vår mekanism och administrationsmodell öppnar för en avsevärt bredare patientgrupp. Det är där ALZ-101 har sin styrka.

Diagnostiksamarbetet med Amsterdam UMC bygger på samma teknologi som ALZ-101. Hur ser du på balansen mellan att det blir ett självständigt kommersiellt ben och en följediagnostik som stärker själva vaccinprogrammet?

– Diagnostiksamarbetet med Amsterdam UMC är i första hand en konfirmerande och fördjupande studie på den biologi vi redan har visat kring naturligt förekommande antikroppar mot toxiska oligomerer hos friska äldre jämfört med personer med Alzheimers sjukdom. Genom att använda samma teknologiplattform som i ALZ‑101, men i ett blodbaserat format, vill vi validera dessa fynd i en oberoende akademisk miljö med välkarakteriserade prover. På kort sikt ser vi ett potentiellt test som kan integreras i större diagnostiska portföljer, där det kompletterar andra biomarkörer. På längre sikt är ambitionen att utveckla ett behandlingsvägledande test kopplat till ALZ‑101, där vi kan identifiera rätt patienter vid rätt tidpunkt och därmed skapa en mer sammanhållen lösning från diagnostik till behandling.

TO4 går in i teckningsperioden idag. Vad gör kapitalet konkret möjligt, och hur ska en aktieägare se på TO4 i förhållande till den ytterligare finansiering som kommer krävas för att fullt ut genomföra fas II?

– TO4‑kapitalet är framför allt avsett att hålla tempot uppe i våra förberedelser inför fas II. Det handlar om att skala upp tillverkningen, slutföra de regulatoriska förberedelserna och säkerställa att vi är operativt redo när vi tar klivet in i nästa fas. Tillsammans med den nyligen genomförda företrädesemissionen och lånelöftet från vår huvudägare utgör TO4 nästa steg i den finansieringstrappa vi redan har kommunicerat.

– För aktieägare är det viktigt att se TO4 som en riktad förstärkning för att driva värdet av ALZ‑101 framåt. Själva fas II‑studien kommer att kräva mer resurser, men vår målsättning är att den finansieringen i huvudsak ska ske genom partnerskap och andra strategiska lösningar, snarare än återkommande utspädande transaktioner.

– Jag vill också vara tydlig med hur jag själv ser på TO4. Det är inte en finansieringsrunda i traditionell mening utan en brygga mellan det vi redan bevisat i fas Ib och den partnerskapslösning som ska bära fas II. Och bryggan ligger före, inte efter, en period med flera potentiellt värdeskapande händelser under resten av 2026. Att hela ledningen tillsammans med delar av styrelsen och större optionsinnehavare tecknar är samtidigt en signal på att vi inte sitter och väntar på externa lösningar. Vi går in själva.

Ni driver flera spår parallellt: partnerdialoger, samarbetet i Saudiarabien och egen finansiering. Vad ser du som det mest sannolika scenariot för hur fas II-studien finansieras, och vilka milstolpar bör marknaden följa under resten av 2026?

– Vi arbetar med flera parallella spår för att skapa bästa möjliga förutsättningar för fas II, där partnerskap och strategiskt kapital står i centrum. Vår utgångspunkt är att ett eller flera partnerskap,  inklusive det saudiska spåret, ska spela en nyckelroll i finansieringen av fas II genom att vi delar både kostnader och risker med en större aktör. I det sammanhanget är TO4 snarare ett sätt att bygga bro mellan dagens position och ett strukturerat partnerskap, än en signal om återkommande nyemissioner. Under resten av 2026 är det särskilt några milstolpar som marknaden bör följa: utvecklingen i partnerdialogerna, inklusive det potentiella samarbetet i Saudiarabien, regulatoriska interaktioner kring fas II‑design, uppskalning av tillverkning samt de konfirmerande resultaten från diagnostikprojektet med Amsterdam UMC. Levererar vi på dessa punkter stärker vi både den kliniska logiken i ALZ‑101 och vår förhandlingsposition inför den fas II‑lösning vi vill åstadkomma.