Brevet är ett initiativ från The European Life Sciences Coalition, ELSC, som lanserades i februari i samarbete med Invest Europe, världens största branschorganisation för privata kapitalleverantörer. Vid lanseringen pratade BioStock med flera tungviktare från Novo Holdings, Forbion och HealthCap, som beskrev situationen som en ”smärtsam paradox”.
Europa tar fram fantastisk vetenskap och lanserar innovativa bolag, men saknar de finansiella och strukturella musklerna för att behålla den kommersiella uppsidan på hemmaplan. Koalitionen samlar några av Europas mest framstående riskkapitalaktörer tillsammans med forskningsorganisationer och förvaltar tillsammans mer än 25 miljarder euro i tillgångar specifikt riktade mot sektorn.
En redan synlig urholkning
Europeisk life science står för cirka 9,4 procent av EU:s BNP och tillför närmare 1 500 miljarder euro i värde till den europeiska ekonomin. Sektorn beskrivs i det öppna brevet som en strategisk tillgång och en hörnsten i Europas teknologiska suveränitet, med direkt koppling till patienters tillgång till nya behandlingar.
Men EU svarar för endast 7 procent av det globala riskkapitalet inom life science, jämfört med 63 procent för USA och 14 procent för Kina. Sander Slootweg, Managing Partner på Forbion och tillträdande ordförande för Invest Europe, beskrev i februari hur det rådande klimatet redan pressar särskilt de mindre riskkapitalbolag som är avgörande för regionens innovationskraft.
– We see that smaller venture capital firms are facing survival challenges and struggling to raise new funds. Europe continues to lose ground to other regions due to structural barriers, such as underdeveloped and fragmented capital markets and non-harmonised regulatory processes. This has led to 66 out of the 67 European biotechnology companies that went public over the last six years choosing to list on non-EU stock exchanges, sade Slootweg till BioStock då.
Han tillade att Europa utan beslutsamma åtgärder riskerar en snabb urholkning av sitt life science-ekosystem, inklusive en potentiell förlust av bolag, talang och kritisk forsknings- och tillverkningsinfrastruktur.
Den europeiska flykten till USA handlar enligt koalitionen i grunden om matematik snarare än forskningskvalitet: i USA investeras årligen mellan 20 och 25 miljarder dollar i privat life science-riskkapital, mot blygsamma 5 miljarder dollar i Europa.
Pensionskapitalet som koalitionen vill aktivera
En av de mest centrala punkterna i brevet är att uppmuntra pensionsfonder och andra institutionella investerare att allokera mer kapital till sektorn. Europeiska pensionsfonder och försäkringsbolag förvaltar gemensamt över 10 biljoner euro, men allokerar i dag en försumbar andel till riskkapital, jämfört med omkring 1,9 procent i USA. Statligt stödda aktörer som European Investment Fund, Bpifrance och British Business Bank lyftes fram som viktiga bidragsgivare, men pensions- och försäkringssektorn beskrevs som en i det närmaste outnyttjad resurs.
Brevets krav på att riva byråkratiska hinder och harmonisera EU-lagstiftningen speglar samma utmaning som koalitionen lyfte fram i februari: föråldrade tolkningar av den så kallade ”prudent investor rule” får ofta europeiska kapitalförvaltare att dra sig för att investera i sektorn.
Inte bara en fråga om pengar
Till bristen på kapital läggs fragmenterade kapitalmarknader, regulatoriska ineffektiviteter och långa, oförutsägbara handläggningstider, vilket undertecknarna menar avskräcker bolag från att bedriva klinisk utveckling i Europa. Andelen globala kliniska studier som genomförs i Europa beskrivs som en tydlig indikator på den utvecklingen.
Undertecknarna efterfrågar också att offentlig finansiering används för att attrahera privat kapital genom europeiska och nationella instrument, inklusive European Competitiveness Fund, för att minska risken i tidig bioteknikinnovation och vid uppskalning. Vidare efterlyses en förenkling av regelverket via EU:s Biotech Act för att eliminera den fragmentering som bromsar kliniska studier, regulatoriska godkännanden och uppskalning, samt en strukturerad dialog med life science-industrin på samma villkor som andra sektorer som redan pekats ut som strategiskt viktiga för Europas säkerhet och konkurrenskraft.
