Efter en medianuppföljning på 14,9 månader är det enbart gruppen med biallelisk TP53-mutation som hittills nått median totalöverlevnad, vilken uppgick till 8,8 månader. Det ligger i linje med historiska data för denna särskilt aggressiva och svårbehandlade population, och betecknas av bolaget som betryggande givet den komplexa cytogenetiken i BEXMAB:s biallela patientgrupp. För patienter med monoallelisk TP53-mutation respektive vildtyp – det vill säga utan TP53-mutation – har medianöverlevnaden ännu inte nåtts.
Immunterapi i kombination med standardbehandling
BEXMAB är en öppen fas I/II-studie som utvärderar Farons antikropp bexmarilimab, en ny anti-Clever-1-immunterapi, i kombination med standardbehandlingen azacitidin vid högrisk-MDS. Idén är att bexmarilimab ska verka via patientens eget immunförsvar, ett tillvägagångssätt som ligger i linje med bolagets övergripande inriktning på cancerbehandlingar som utnyttjar immunsystemet.
Av de 21 tidigare obehandlade HR-MDS-patienterna bar 48 procent på TP53-mutationer, en väletablerad negativ prognostisk faktor som förknippas med sämre överlevnadsutfall. Bland de TP53-muterade patienter där data om allelfrekvens fanns tillgänglig hade en tredjedel monoallelisk mutation, medan två tredjedelar bar på biallelisk mutation. Just den biallela undergruppen är historiskt förknippad med mycket dåliga utfall, vilket gör att det observerade medianvärdet på 8,8 månader enligt bolaget bör tolkas mot bakgrund av den svåra utgångspunkten.