Under det första halvåret investerades 16,3 miljarder dollar i sektorn globalt, fördelat på 235 rundor, varav 9,2 miljarder under det andra kvartalet. I den takten pekar helåret mot omkring 33 miljarder dollar. Fördelningen är dock allt annat än jämn. Senare rundor, från serie B och framåt, drog till sig 71 procent av kapitalet, upp från 62 procent under 2025. Investerarna premierar alltså bolag med gedigna kliniska data, tydliga utvecklingsvägar och milstolpar som kan lyfta värdet inom en nära framtid. Samma mönster syns i att medianrundan växer stadigt med utvecklingsfaserna, från 22 miljoner dollar för bolag i plattforms- och upptäcktsfas till 73 miljoner för bolag i fas III.
Licensiering på fortsatt hög nivå med Kina som draglok
Licensieringsmarknaden är fortfarande het, men här visar data att urvalet slog åt andra hållet. Det sammanlagda offentliggjorda affärsvärdet nådde 166,7 miljarder dollar under första halvåret vilket redan är mer än hälften jämfört med förra året. Tyngdpunkten låg alltjämt på milstolpsbetalningar. Upfrontbetalning vid signering utgjorde bara 6 procent av det totala affärsvärdet, vilket lät köparna säkra tillgång samtidigt som de sköt merparten av betalningen framåt och behöll ett skydd på nedsidan.
Mest slående var den geografiska förskjutningen som numera inte borde överraska någon. Kinesiska tillgångar stod för 42 procent av de stora läkemedelsbolagens licensaffärer med förskott (upfrontbetalningar) på minst 50 miljoner dollar, och för hela 68 procent av förskottsdollarna i den gruppen. De fem största affärerna under perioden hade samtliga en kinesisk utlicensierande part, med AstraZenecas avtal med CSPC Pharma (18,5 miljarder dollar) och Bristol Myers Squibbs med Jiangsu Hengrui (15,2 miljarder) i topp. Enligt rapporten speglar detta en bredare trend där även mindre riskkapitalfinansierade bolag i allt högre grad hämtar tidiga innovationer från utlandet.
Förvärvsvågen fortsatte med tunga affärer
Intresset för mognare bolag syns tydligast i förvärven. På två veckor slantade AbbVie upp 10,9 miljarder dollar på Apogee och GSK 10,6 miljarder på Nuvalent – två av halvårets största affärer, båda med projekt som redan tagit sig långt i klinik. Bakom de enskilda fallen låg en förvärvsvåg av ett slag få räknade med för ett år sedan: 96 miljarder dollar i kontanta förskott under halvåret, varav 55,1 miljarder under det andra kvartalet. Det var det andra kvartalet i rad över 40 miljarder.
Under halvåret bytte 33 bolag värderade till minst en miljard dollar ägare – nästan lika många som under hela 2025. Och ju mognare bolaget var, desto djupare fick köparna gräva i fickorna. För de största aktörerna steg medianvärdet från omkring 226 miljoner dollar för bolag i tidig fas till 7,3 miljarder för bolag med färdiga, godkända produkter. Drivkraften är till en del defensiv. När patenten börjar löpa ut måste jättarna fylla luckorna i sina portföljer, vilket håller trycket uppe på de projekt som snart kan nå marknaden.
Noteringsfönstret öppnades på nytt
Att kapitalmarknaderna tinat märks kanske allra tydligast på börsen. Under halvåret tog sektorns bolag in 5 miljarder dollar genom 13 noteringar, vilket redan är mer än under något helt år sedan 2022. Fönstret är dock fortsatt selektivt. Elva av de tretton noteringarna avsåg bolag med tillgångar i fas II eller senare. Två av dem skrev historia. När Kailera Therapeutics tog in 625 miljoner dollar, och Parabilis Medicines kort därpå 670 miljoner, blev de de största bioläkemedelsnoteringarna någonsin och petade ned Moderna från förstaplatsen, en notering som stått sig sedan 2018.
Uppgången underblåstes av starka aktiemarknader. Biotechindexet XBI steg 30,2 procent under halvåret och lämnade därmed både Nasdaq (20,1 procent) och S&P 500 (9,3 procent) bakom sig, samtidigt som volatilitetsindexet VIX höll sig under 20 – en nivå som brukar räknas som gynnsam för noteringar.
En tudelad marknad
Marknaden har alltså rest sig med besked men återhämtningen är ojämnt fördelad. Färre riskkapitalbolag lyckas få in pengar, medan de starkaste kan välja och vraka bland flera finansieringskällor på en gång. Skillnaden mot Europa är dessutom påtaglig. USA drog ensamt till sig 70 procent av allt riskkapital i sektorn, medan den europeiska finansieringen mattades till 2,3 miljarder dollar under halvåret, ned från 3,5 miljarder ett år tidigare.
