Riktigt stora fusioner inom big pharma tillhör inte vanligheterna och under senare år har de största affärerna varit få. Utöver Bristol Myers Squibbs (BMS) köp av Celgene förvärvade AbbVie bolaget Allergan 2020, medan Takeda och Shire gick samman 2019.
Uppgifterna om ett potentiellt samgående publicerades först av Financial Times, som hänvisade till personer med insyn i samtalen. Dessa ska ha förts under de senaste månaderna, men enligt tidningen kan de komma att skjutas upp eller helt rinna ut i sanden. Nyhetsbyrån Reuters, som därefter rapporterade om diskussionerna, uppger sig inte kunna avgöra om de alltjämt pågår.
Ett sammanslaget bolag skulle värderas till nära 400 miljarder dollar och därmed hamna bland branschens allra största. AstraZeneca värderades i fredags till omkring 264 miljarder dollar och Bristol Myers Squibb till runt 133 miljarder. Någon struktur för en eventuell affär har inte redovisats. En sammanslagning skulle i praktiken innebära att ett brittiskbaserat bolag köper upp en av USA:s ledande läkemedelsjättar. Tabellen nedan visar var det gemensamma bolaget skulle placera sig bland de största läkemedelsbolagen i världen.
Det är inte första gången AstraZeneca står i centrum för en uppmärksammad affär. Våren 2014 lade Pfizer ett bud som värderade bolaget till omkring 117 miljarder dollar. Styrelsen tackade nej med motiveringen att erbjudandet underskattade bolaget och dess framtidsutsikter. Sedan dess har AstraZeneca vuxit kraftigt under vd Pascal Soriot: börsvärdet har mer än fyrdubblats och bolaget har genomfört flera stora förvärv, däribland Alexion 2021.
Patentstupet tynger BMS
Bristol Myers Squibb har på senare tid gjort mindre förvärv för att fylla på portföljen i takt med att äldre läkemedel tappar mark. Bolaget köpte Celgene för omkring 80 miljarder dollar 2019 och fick därmed in blodcancerläkemedlet Revlimid, som blev en storsäljare. Revlimid har dock redan förlorat sitt patentskydd och de nuvarande toppsäljarna immunterapin Opdivo och blodförtunnaren Eliquis riskerar att tappa sina patent till 2028.
Till de mer lovande nyare läkemedlen och pipelinetillgångarna hör den experimentella blodförtunnaren milvexian, anemibehandlingen Reblozyl och hjärtläkemedlet Camzyos.
Skepsis på marknaden
En affär av den här storleken skulle bära på betydande regulatorisk risk. En gränsöverskridande sammanslagning skulle samtidigt granskas av den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC, brittiska Competition and Markets Authority och EU-kommissionen. Konkurrensfrågan blir särskilt känslig givet att bolagens cancerimmunterapier överlappar.
Reaktionen märktes även bland analytiker och kommentatorer. Matthew Herper på STAT skriver på x att en affär bara går ihop om AstraZeneca använder BMS för att snabbt köpa sig en amerikansk försäljnings- och tillverkningsapparat och samtidigt skär hårt i kostnaderna. Ett sammanslaget bolag skulle enligt honom växa långsammare än AstraZeneca på egen hand. Den känsligaste frågan i en konkurrensprövning blir enligt Herper onkologin, eftersom bolagens immunterapier Opdivo och Imfinzi konkurrerar inom samma läkemedelsklass. En delförklaring till intresset kan vara att Eli Lilly numera är värt flera gånger mer än båda bolagen, vilket ger Lilly en förvärvskraft som de mindre rivalerna kan vilja möta genom att gå ihop.
Vid fredagens stängning, innan uppgifterna blev kända, noterades AstraZenecas New York-aktie till 169,64 dollar, medan Bristol Myers Squibb stängde på 65,31 dollar. När handeln öppnade på måndagen svarade marknaden med skepsis och AstraZenecas aktie hade vid lunchtid backat närmare 7 procent. Nedgångens storlek talar för att investerarna ser AstraZeneca som den starkare parten och därmed inte är övertygade om att affären skulle gagna bolaget.
