För mindre bioteknikbolag är situationen en helt annan. Där utgör ett fas I-projekt inte sällan bolagets enskilt viktigaste tillgång, ett avgörande ”shot on goal” där kontinuerliga uppdateringar, full transparens och pipeline-presentationer är en förutsättning för att säkra kapital och överleva. För globala jättar som Eli Lilly är uppenbarligen dynamiken en helt annan. Med breda kommersiella portföljer, åtskilliga pågående fas II- och fas III-studier samt rekordintäkter från sina GLP-1-läkemedel behöver bolaget inte använda tidiga forskningsframsteg för att övertyga aktiemarknaden.
Under våren plockade Lilly bort sina fas I-projekt från sin publika pipelineöversikt. Därmed sällar man sig till Merck, och dessa två utgör i dagsläget tydliga undantag bland världens femton största läkemedelsbolag när det gäller att dölja tidiga kliniska satsningar.
Trots den nya strategin har Endpoints News via det offentliga registret ClinicalTrials.gov kunnat kartlägga delar av den dolda portföljen. Kartläggningen identifierade omkring 30 aktiva fas I-studier, däribland fem nya obesitas-projekt, elva onkologikandidater samt flera program riktade mot ALS och Alzheimers sjukdom.
En talesperson för Lilly bekräftar för Endpoints News att bolaget numera väger informationskraven mot vikten av att skydda tidiga upptäckter, för att i förlängningen kunna ta nya läkemedel hela vägen till marknad med god marginal till efterföljande konkurrenter och på så vis säkra sin marknadsexklusivitet.
Konkurrenshotet sägs vara orsaken
För de största aktörerna handlar hemlighållandet främst om att skydda stora investeringar. När en aktör av Lillys kaliber tar en substans till klinik har omfattande resurser redan lagts på preklinisk validering. Att öppet redovisa målstrukturer riskerar att ge konkurrerande verksamheter en genväg utan att de behöver ta samma grundläggande forskningsrisk.
Steve Paul, tidigare forskningschef på Lilly, lyfter i en intervju med Endpoints News fram det internationella hotet. Han pekar på att resursstarka bolag, inte minst i Kina, snabbt kan identifiera intressanta fas I-projekt, accelerera sin egen utveckling och i värsta fall hinna före ursprungsinnovatören till marknaden.
Kritik från tidigare ledning
Jan Lundberg, som också har ett förflutet som forskningschef hos Lilly, ställer sig kritisk till beslutet och menar att minskad öppenhet riskerar att skada industrins anseende.
Till Endpoints uttrycker han förvåning och menar att de stora läkemedelsbolagen uppenbarligen hyser en rädsla för konkurrens. Enligt Lundberg borde Lilly ha tillräckligt självförtroende för att kunna driva sina utvecklingsprogram snabbare än konkurrenterna när en substans väl har nått fas I, även om andra aktörer försöker utveckla liknande preparat.
Nordiska bolag väljer full öppenhet
Att Lilly och Merck döljer sina fas I-portföljer innebär inte att resten av branschen har valt att gå samma väg. Övriga globala läkemedelsbolag samt de ledande nordiska aktörerna håller fast vid en transparent linje.
Såväl AstraZeneca som Novo Nordisk, som befinner sig i en liknande stark marknadsposition inom metabola sjukdomar, redovisar alltjämt sina fas I-projekt i detalj på sina webbplatser och i sina rapporter. Även framgångsrika danska specialistbolag som Genmab och Zealand Pharma väljer full insyn kring sina tidiga kliniska projekt för att tydliggöra värdet i sina plattformar och attrahera framtida partnerskap.
Utöver konkurrensskydd ger en dold pipeline bolagsledningen arbetsro om ett tidigt projekt läggs ned i tysthet. Analytiker pekar även på artificiell intelligens: genom att ta bort information från webbplatser förhindrar läkemedelsbolagen att externa AI-modeller skrapar data och drar slutsatser om deras forskningsstrategi.
Medan de allra största, diversifierade läkemedelsbolagen har råd att hålla enskilda fas I-projekt utanför rampljuset tack vare sina omfattande portföljer av projekt i sen fas, är öppenhet kring den tidiga forskningen fortsatt helt avgörande för det bredare bioteknikekosystemet.
