EMA ger Oxcias OXC-201 särläkemedelsstatus – vd kommenterar

Stockholmsbaserade Oxcia är en avknoppning från Karolinska institutet och professor Thomas Helledays laboratorium. Bolaget bygger på en plattform, O2-DDR, som utnyttjar att sjuka celler hanterar oxidativ stress annorlunda än friska celler. Samma grundinsikt används både för att döda cancerceller, i bolagets program OXC-101 mot blodcancer, och för att bromsa inflammation, i OXC-201 mot idiopatisk lungfibros.

Idiopatisk lungfibros är en progressiv sjukdom där lungvävnaden gradvis blir tjock och stel. Med tiden uppstår permanent ärrbildning som gör det svårt att andas och att förse kroppen med syre. Medianöverlevnaden ligger i dag på tre till fem år.

I den senaste kvartalsrapporten lyfter vd Ulrika Warpman Berglund fram den lungtransplantation som Norges drottning Mette-Marit genomgick under sommaren som en illustration av vad patienter i sena sjukdomsstadier står inför. Transplantation är ofta den enda återstående behandlingen, med de begränsningar det innebär i form av donatorbrist, kirurgiska risker och livslång immundämpande behandling. Oxcia vill förhindra att patienterna överhuvudtaget når det stadiet med en effektiv behandling som bromsar och förbättrar sjukdomsutvecklingen.

Hur OXC-201 är tänkt att fungera

OXC-201 hämmar reparationsproteinet OGG1, som vid inflammation och fibros binder till skadat DNA och driver på ärrbildningen i vävnaden. Genom att blockera proteinet stoppas det skadliga svaret i sin linda.

Prekliniskt har kandidaten påverkat både inflammatoriska och fibrotiska markörer, med tydliga effekter på vävnadsnivå och förbättrad lungfunktion. Tidiga data indikerar dessutom en möjlig effekt på hosta, ett av sjukdomens allra mest besvärande symtom. Kandidaten har även tolererats väl, vilket bolaget lyfter fram som en förutsättning för att höja livskvaliteten hos patienter som annars drabbas hårt av biverkningar från dagens behandlingar.

Väg mot klinik

Kliniska fas I studier i friska frivilliga planeras starta under 2027. Den nu beviljade särläkemedelsstatusen ger, utöver marknadsexklusivitet vid ett godkännande, tillgång till EMA:s vetenskapliga rådgivning, avgiftsreduktioner och den centraliserade godkännandeproceduren.

Bolaget lyfter också fram att statusen ökar möjligheterna till bidragsfinansiering och till accelererade regulatoriska granskningsvägar, vilket kan förkorta tiden till marknad.

Vd kommenterar

BioStock kontaktade vd Ulrika Warpman Berglund för att få veta mer om beskedet och vägen framåt för OXC-201.

Vad innebär särläkemedelsstatusen konkret för er i det arbete som ligger närmast, alltså förberedelserna inför fas I inom idiopatisk lungfibros?

– Särläkemedelsstatusen ger oss bland annat tillgång till vetenskaplig rådgivning från EMA till reducerade avgifter. I fas I följer studierna ofta en mer standardiserad modell, vanligtvis med friska frivilliga, men inför fas II och den fortsatta regulatoriska strategin blir den här möjligheten särskilt värdefull. Då kan vi använda EMA:s så kallade protokollrådgivning för att få återkoppling på exempelvis studiedesign, patientpopulation, biomarkörer och relevanta effektmått. Det är en viktig hjälp för att tidigt säkerställa att det kliniska utvecklingsprogrammet utformas i linje med EMA:s förväntningar och krav.

Ni nämner att OXC-201 tolererats väl i de prekliniska studierna. Hur viktig är den tolerabiliteten för en kronisk sjukdom som IPF, där patienter ofta behöver leva med behandlingen under lång tid?

– Tolerabilitet är helt avgörande för en allvarlig sjukdom som IPF. Patienterna behöver ofta stå på behandling under lång tid, och då räcker det inte att en behandling har effekt – den måste också vara möjlig att leva med i vardagen. Dagens standardbehandlingar kan bromsa sjukdomsförloppet, men de är förknippade med betydande biverkningar, och mer än 40 procent av patienterna avslutar behandlingen inom ett år på grund av tolerabilitetsproblem.

– Det gör att vi ser en potentiellt bättre tolerabilitetsprofil som en mycket viktig del av OXC-201:s utvecklingspotential. Om vi kan visa att OXC-201 tolereras väl även i människa, samtidigt som vi ser effekt på relevanta biologiska markörer och senare på lungfunktion i patienter, skulle det kunna innebära ett viktigt steg mot en behandling som inte bara bromsar sjukdomen utan också fungerar bättre för patienterna över tid.

Tidiga data indikerar även en möjlig effekt på hosta. Hur viktigt är det symtomet i sig för patienter med IPF, och kommer det att vara ett eget effektmått i den kommande studien?

– När vi har pratat med IPF-patienter beskriver många hostan som ett mycket begränsande symtom. Det handlar inte bara om den fysiska påverkan, såsom sömnsvårigheter och smärta i kroppen, utan också om den sociala belastningen – att man upplever att man stör andra i sin omgivning. Hostan är ofta ihållande, svårbehandlad och har en tydlig negativ påverkan på den dagliga livskvaliteten. Därför är det intressant att vi i tidiga prekliniska data ser signaler som skulle kunna tyda på en effekt även på hostrelaterade parametrar.

– I den första kliniska studien kommer huvudfokus att ligga på säkerhet, tolerabilitet, exponering och farmakodynamiska markörer hos friska frivilliga. Vi planerar även att inkludera en mindre grupp IPF-patienter för att studera säkerhet, tolerabilitet och farmakodynamiska markörer, inklusive hostrelaterade markörer. Formella effektmått kopplade till andningsfunktion och hosta kommer därefter att följas i kliniska fas II-studier. Om signalen bekräftas kliniskt kan hosta bli en viktig del av den fortsatta utvecklingsstrategin, eftersom symtomet har så stor påverkan på patienternas livskvalitet och nuvarande behandlingar inte har någon effekt.

Fas I är planerad att starta 2027. Vad återstår innan studien kan inledas, och hur ser den kliniska utvecklingsplanen ut därefter?

– Just nu ligger vårt fokus på att färdigställa det omfattande prekliniska och CMC-relaterade underlaget samt att ta fram ett detaljerat protokoll för den planerade fas I-studien. Parallellt arbetar vi tillsammans med vår CDMO med att utveckla en beredning av OXC-201 som både kan skalas upp och uppvisa den stabilitet som krävs för användning i människa. Det är framför allt arbetet med den färdiga beredningen och stabiliteten som tar tid. Efter ett godkännande att starta studien bedömer vi att OXC-201-beredningen kommer att vara redo under sommaren.

– Den kliniska fas I-studien beräknas vara avslutad i slutet av 2028. Därefter är planen att gå vidare med en klinisk fas II-studie i IPF-patienter, där säkerhet och effekt på bland annat lungfunktion kommer att vara centrala effektmått.

Er affärsmodell bygger på att licensiera ut projekten. I vilket skede bedömer ni att OXC-201 blir mest attraktivt för en potentiell partner?

– För OXC-201 är nästa stora värdedrivande steg att ta kandidaten in i klinik och visa säkerhet, exponering och tidiga farmakodynamiska effekter i människa. IPF är ett område med stort medicinskt behov och hög kommersiell potential, men partnerintresset ökar normalt tydligt när det finns kliniska data som stödjer både mekanismen och utvecklingsvägen.

– Vår modell är att driva projekten till tydliga värdehöjande milstolpar och därefter ingå partnerskap där en större aktör kan ta dem vidare genom senare klinisk utveckling och kommersialisering. Det viktiga är att inte licensiera ut för tidigt, utan vid en tidpunkt där vi har tillräcklig validering för att skapa bästa möjliga värde för Oxcia och våra ägare.