Norge har genererat betydande förmögenheter inom sektorer där landet har djup operativ kunskap och decennier av dokumenterad avkastning. Life science, däremot, utgör mer otrampad terräng för norrmännen. Utvecklingsbolag inom läkemedel och medicinteknik binder kapital under långa perioder, värderas mot kliniska och regulatoriska milstolpar snarare än mot kassaflöden, och kräver en helt annan typ av due diligence än ett fastighetsbestånd eller en fiskerilicens. Samtidigt är det kapitalet som avgör vilka projekt som når klinik och marknad. Ska Norge – och därmed Norden – vara konkurrenskraftigt inom life science-innovation krävs investeringsvilja.
Flera sätt att flå en fisk
Värd för torsdagens panel var Framdrift, Bergens nya innovationshus för grundare, investerare och forskare, tillsammans med Startuplab, The Foundry och Farvatn. Diskussionens titel spelade på det engelska uttrycket om att det finns mer än ett sätt att flå en katt – i en norsk kontext får det bli en fisk. Poängen är att det finns flera vägar för kapitalet att nå life science-segmentet. Vissa går via fonder och fond-i-fond-strukturer, andra via direktinvesteringar och syndikat tillsammans med investerare som kan sektorn. Vissa börjar i noterade bolag med insyn och likviditet, andra i pre-seed där insatsen är låg medan urvalsförmågan får större vikt.
Panelisterna öppnade sina egna böcker och bjöd på konkreta case, både det som gick vägen och det som blev dyra läropengar. Frågorna om tidshorisont, uppföljningsinvesteringar, illikviditet och urvalskriterier är desamma oavsett var man börjar.
Tre investerare, tre ingångar
Maria Nyåkern, Nyåkern Nexus Investments, är disputerad cellbiolog och byggde upp konsultbolaget AKRN Scientific Consulting, som förvärvades av CRO-jätten NAMSA 2022. Hon investerar i tidiga medtech- och AI-bolag och har djup regulatorisk kompetens, bland annat inom EU MDR och ISO 14155.
Laurent Pacheco representerar International Family Offices Alliance for Health (IFOAH), London Venture Capital Network och Solas BioVentures, och arbetar i gränslandet mellan family office-kapital och hälsosektorn – ett segment som i ökad grad går direkt in i bolag i stället för via fonder.
Erik Marthon Olsen, å sin sida, är vd för Lærdal Invest, det familjeägda investeringsbolaget i Lærdal-koncernen med bas i Stavanger. Med rötterna i en global medicinteknisk verksamhet förvaltar de kapital över noterat, räntor, private equity och venture.
Riskerna kommer inte samtidigt
För BioStock beskriver Maria Nyåkern life science som något annat än en mer riskfylld variant av traditionellt investerande. Riskerna är fler till antalet, de infinner sig vid olika tidpunkter och de låter sig inte bedömas med samma verktyg.
– I have experienced healthcare innovation from several sides: as a scientist, as an adviser, as a founder, through an acquisition, and now as an investor. What I have learned is that healthcare is not simply a more risky version of conventional investing. It has a different architecture of risk. Scientific risk, clinical risk, regulatory risk, reimbursement risk, adoption risk and commercial risk. And these do not arise at the same time. And they cannot all be assessed with the same tools, säger hon.
Uppgiften för investeraren blir därmed att veta vilken risk hen faktiskt bär vid varje given tidpunkt – och att ha disciplinen att ompröva när underlaget förändras. Tålmodigt kapital är en förutsättning i sektorn, men tålamod är inte detsamma som passivitet.
– The opportunity lies in understanding which risk you are actually taking, when you are taking it, and whether you have the knowledge, influence (and perhaps capital) to reduce it. And healthcare is often said to require patient capital. That is true, but patience should not become passivity. There is an important difference between waiting for value to mature and continuing to finance a hypothesis that is no longer supported by evidence. In science, changing your conclusion when the evidence changes is a strength. Investors in healthcare need the same discipline, fortsätter Maria Nyåkern.
Så tänker ett family office
Laurent Pacheco delar upp riskbedömningen i två lager. Det första är klassiskt finansiellt. Är bolaget rimligt värderat, är tiden till exit rimlig i förhållande till avkastningskravet (IRR), och genererar multipeln tillräcklig avkastning (MOIC)? För att bedöma det görs sedvanlig due diligence som fokuserar på aspekter som team, teknologi, konkurrens, marknadsstorlek, intäktsmodell, upptagspotential, pris- och intäktspotential, operations, regulatorisk plan, go-to-market samt juridik, IP och finans.
Det andra lagret är familjens eget, och det följer sällan en modell. En entreprenör som gjort en lyckad exit ur sitt biotechbolag och därefter byggt ett family office fortsätter ofta att investera i samma segment, även när en mindre riskfylld möjlighet dyker upp inom medtech. Ett större family office över flera generationer, med förmögenheten byggd i exempelvis fastigheter eller samhällsnyttiga bolag – låg risk, låga men förutsägbara intäkter – kan i stället nå en punkt där man söker diversifiering mot tillgångsslag med högre risk och högre avkastningspotential. Där blir medtech intressant.
Gör din läxa på investeraren
För bolag och fonder som söker den här typen av kapital är Laurent Pachecos första råd att vända på due diligence-processen.
– Run your due diligence on the family office – do your homework, research and know them as much as you can. What does their portfolio look like? How much do they invest? Are they likely to request a board seat? Do they seem particularly involved operationally, or just looking for investment lines? Where does the family office wealth come from, and what made them successful? säger Laurent Pacheco.
Svaren används sedan till att bygga en berättelse om varför just det här bolaget passar in i portföljen. Vägen fram går sällan via kalla kontakter. Vissa family offices vill förbli diskreta, och där finns ingen anledning att pressa. Andra syns i ekosystemet och deltar i paneldiskussioner på konferenser där de första kontakterna ofta knyts. Har bolaget redan tagit in institutionellt kapital kan befintliga ägare introducera, och detsamma gäller andra entreprenörer som inte är direkta konkurrenter. Ytterligare en väg är att kartlägga vilka family offices som redan investerat i närliggande bolag.
Väl framme bör själva pitchen ta mindre plats än man tror.
– Ensure to leave time to hear about them. What are they looking for? What is their personal story? Especially if you speak to a family member. Why did they accept your pitch, what triggered their interest? That all helps fine tune your story to align better, as opposed to rushing through your pitch deck, säger han.
Family offices kan fatta snabba beslut, men har sällan bråttom. Relationen byggs långsiktigt, och ett lovande möte bör avslutas med frågan om de kan introducera bolaget vidare i sitt eget nätverk.
Panelens tre ingångar skiljer sig åt, men slutsatsen pekar åt samma håll. Kapitalet kommer inte till life science för att risken är låg, utan när ägaren kan bedöma vilken risk hen tar. Att Bergen bygger den här typen av infrastruktur säger något om ambitionen. Om kapitalet rör sig lika snabbt som husen byggs återstår att se.
