Svensk medicinteknik omsatte 315 miljarder kronor under 2025, en uppgång med 1 procent mot 2024 och 23 procent sedan 2021. Branschen sysselsätter totalt 38 700 personer och omfattar drygt 2 100 bolag, en ökning med 5 procent på bara ett års tid. Branschens totala resultat landade på 38 miljarder kronor för 2025, ned från toppnoteringen 58 miljarder kronor 2023, och vittnar om god lönsamhet men tydliga svängningar.
Ett fåtal stora industribolag, bland dem Cytiva, Mölnlycke, Arjo, Essity och Elekta, står för merparten av volymen. Samtidigt har det genomsnittliga medtechbolaget 3 till 4 anställda och omsätter 4 miljoner kronor. Det är i den långa svansen av små, specialiserade bolag som innovationsbredden finns – och det är även där kapitalbehovet är som störst.
Bland de aktörer som vuxit snabbast under perioden 2021–2025 återfinns såväl mogna industribolag som nischaktörer; var femte bolag växte mer än 20 procent och exportandelen uppgår till 51 procent.
Fyra gap i innovationsresan
Medtech4Healths kartläggning delar upp resan från behov till uppskalad innovation i sex steg: forskning och behov, koncept och prototyp, klinisk validering, regulatoriska frågor och ersättning, upphandling och implementering samt uppskalning och internationalisering.
Mellan dessa steg identifieras fyra gap:
- Behov – innovation: tidiga idéer saknar ofta nära koppling till verkliga behov i vården.
- Prototyp – evidens: bolag behöver tillgång till testbäddar, kliniska miljöer och data.
- Godkännande – införande: regulatoriskt godkännande leder inte automatiskt till införande i vården.
- Sverige – globalt: tillväxt kräver kapital, industriella partners och internationell marknadstillgång.
Man menar att det tredje området är det som oftast underskattas i värderingsdiskussioner.
– Vägen från medicinteknisk lösning till användning är alldeles för lång. Särskilt svårt blir det ofta när en lösning ska implementeras och skalas i vården. Följden blir långa kommersialiseringsprocesser, innovationer som fastnar i ”dödens dal” och bolag som söker sig till andra marknader, säger Lena Strömberg, programdirektör för Medtech4Health.
Regionala styrkor, nationell överblick
Ekosystemkartan visar aktörer och miljöer i tre lager: regionala ekosystem, nationella aktörer och internationella kontaktytor. En bärande poäng är att alla funktioner inte behöver finnas överallt, men att innovatörer måste kunna hitta och använda kompetens och miljöer i andra delar av landet.
– Vi behöver se våra regionala styrkor som delar av ett gemensamt nationellt ekosystem, säger Lena Strömberg.
Frågan får extra tyngd av att det delvis Vinnova-finansierade strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health går mot sitt slut efter drygt tio år. Därmed aktualiseras vem som långsiktigt upprätthåller det nationella perspektivet och förvaltar de strukturer som byggts upp.
– [Den nu publicerade ekosysstem-]Kartan är inte slutpunkten. Ett innovationssystem förändras hela tiden. Sverige behöver behålla den nationella överblicken och fortsätta koppla samman kompetens, miljöer och aktörer så att den som utvecklar medicinteknik kan hitta rätt väg genom systemet, säger Lena Strömberg.
För bolag i tidig fas är slutsatsen att den kritiska riskpunkten inte enbart ligger vid CE-märkning, utan vid steget in i vårdens upphandlings- och implementeringsprocesser. Det är också där tidsplaner och kapitalbehov oftast underskattas.
Medtech4Healths karta över Sveriges medicintekniska ekosystem
