Lipum utvecklar ett biologiskt läkemedel med en ny verkningsmekanism för behandling av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Läkemedelskandidaten, SOL-116, är en humaniserad antikropp som riktar sig mot Bile Salt-Stimulated Lipase (BSSL) – ett protein som har visat sig spela en central roll i inflammationsprocessen. Genom att blockera BSSL introducerar Lipum en behandlingsprincip som skiljer sig från de mekanismer som dagens läkemedel mot kroniska inflammatoriska sjukdomar bygger på.Formulärets nederkant
Projekt inom precisionsmedicin
Lipums läkemedelsutveckling bygger på mångårig forskning kring det inflammationsrelaterade målproteinet BSSL. För att fördjupa kunskapen om BSSL och dess koppling till RA driver Lipum flera forskningsprojekt – däribland ett projekt inom precisionsmedicin i samarbete med Linköpings universitet och Karolinska Institutet.
Syftet med projektet är att identifiera biomarkörer som kan bidra till att förutsäga eller bedöma sjukdomsförloppet hos patienter med ökad risk för RA och patienter med nyligen upptäckt sjukdom.
Under 2024 beviljades Lipum 2,8 Mkr i finansiering från Swelife för projektet, som går under titeln ”Precisionsmedicinska biomarkörer för att optimera personlig behandling vid RA”.
Framsteg i projektet
I projektet studeras prover från 174 patienter med tidig RA och 81 individer med ökad risk att utveckla RA. Båda grupperna jämförs mot en frisk kontrollgrupp. I första hand fokuserar projektet på att bestämma biomarkörer kopplade till BSSL-nivåer och som man hoppas ska kunna förutsäga responsen på behandling med SOL-116. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling.
Enligt bolaget har projektet kommit en bit på vägen, och man har hittills kunnat påvisa att förhöjda nivåer av BSSL kan kopplas till sjukdomsaktivitet.
Professor Alf Kastbom berättar mer
En nyckelperson i projektet är Alf Kastbom, biträdande professor vid Linköpings universitet där han tillhör Avdelningen för inflammation och infektion vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Professor Alf Kastbom har en omfattande vetenskaplig och klinisk erfarenhet inom reumatologi, bland annat från sin roll som överläkare vid reumatologkliniken vid Linköpings Universitetssjukhus och tidigare som Medical Advisor Rheumatology vid Sanofi.
Hans forskargrupp har som mål att identifiera ledgångsreumatism i ett tidigt skede – redan innan sjukdomen brutit ut – och att kartlägga de bakomliggande mekanismerna. På sikt hoppas man att detta arbete ska bana väg för möjligheten att förebygga sjukdomens uppkomst.
Inom det pågående forskningssamarbetet med Lipum ansvarar Alf och hans team för insamling av patientprover och tillhörande kliniska data, medan Lipum genomför analyserna. BioStock kontaktade Alf Kastbom för att få en närmare inblick i projektets långsiktiga ambitioner.
Kan du börja med att berätta hur detta samarbete tog form och hur ansvarsfördelningen ser ut?
– Vi blev kontaktade av Lipum som presenterade innovativa idéer hur man med helt nya angreppssätt skulle kunna bromsa inflammationsprocessen vid reumatiska sjukdomar. Detta är ju högintressant för min forskargrupp och ledde till att vi tillsammans planerade samarbetsprojekt och började söka extern finansiering.
– Lipum står för det mesta av projektledningen och administrationen, medan vi i akademin står för den kliniska och vetenskapliga kontexten. Alltså vad som uppfattas viktigast i handläggningen av den enskilda patienten, och vad forskarna på fältet tampas med frågeställningarna för närvarande. Sedan har vi ju också detaljkunskapen om de studiedata vi samlat in under 10 års tid.
Vilka är de huvudsakliga målsättningarna med projektet?
– Vi vill hitta prediktorer för sjukdomsförlopp, både hos riskindivider för ledgångsreumatism och för nyinsjuknande. Vill vill också förstå hur dessa prediktorer hänger samman med nivåer av BSSL, och därmed potentiellt identifierar individer med stor nytta av substansen SOL-116. I korthet alltså att ge rätt medicin till rätt patient i rätt tid.
Projektet fokuserar på individer med förhöjd risk att utveckla RA samt nydiagnostiserade patienter. Hur identifierar ni och bedömer vilka som klassas som riskindivider för RA?
– Vi vet att individer med vissa antikroppar i blodet, s.k. ACPA, som är riktade mot kroppsegna proteiner, har ökad risk att insjukna i RA i framtiden. Detta gäller även om man är symptomfri, men har man också ledvärk så ökar risken betydligt, upp till 40 procent risk under närmaste åren. Enligt det nationella vårdförloppet för RA ska patienter med ACPA och ledvärk remitteras till reumatolog och bedömas inom 4 veckor. På reumatologkliniken görs ytterligare undersökningar och riskvärdering, men påvisas inga ledinflammationer så startas i nuläget ingen specifik behandling. Men jag hoppas och tror att vi i framtiden har verktyg att förebygga sjukdomen innan den brutit ut hos dessa riskindivider.
Vilka typer av biomarkörer fokuserar ni särskilt på, och varför just dessa?
– Utöver BSSL så letar vi väldigt brett. Med multiplex-tekniker kan vi analysera tusentals proteiner i små provmängder.
Vilka resultat eller insikter har projektet hittills lett fram till?
– Dataanalys pågår just nu, men det kan redan nu konstateras att samarbete med industriella partners är givande och lärorikt! Det känns värdefullt att de data och material som vi samlat in under många år kan komma till ytterligare nytta i nya sammanhang.
Avslutningsvis, hur skulle projektet kunna bidra till förbättrad diagnostik och behandling av RA i framtiden?
– Om vi med biomarkörer lyckas förutsäga sjukdomsförloppet så ökar det möjligheten att kunna ge rätt medicin till rätt patient i rätt tid!
Forskningschefens perspektiv
Projektet leds av Susanne Lindquist, medgrundare och forskningschef (CSO) på Lipum. Tillsammans med Olle Hernell och Lennart Lundberg grundade hon bolaget år 2010 och har sedan dess haft en central roll i forskningen och utvecklingen av läkemedelskandidaten SOL-116.
Susanne har mer än 25 års erfarenhet av forskning kring BSSL – det målprotein som utgör grunden för Lipums läkemedelsutveckling – och har publicerat över 25 vetenskapliga artiklar.
BioStock kontaktade Susanne Lindquist för att få hennes perspektiv på det pågående forskningssamarbetet med Linköpings universitet och Karolinska Institutet.
Hur viktigt är det att kombinera akademisk forskning med bolagets läkemedelsutveckling?
– Jag skulle säga att det har varit helt avgörande för att ta oss dit vi är idag. Lipum grundades på resultat från vår akademiska forskning vid Umeå universitet. Den tidiga utvecklingen av SOL-116 skedde med stöd från läkemedelsplattformen på Science for Life Laboratories med verksamhet på universiteten i Uppsala, Stockholm och Lund.
– Idag har vi flera viktiga akademiska samarbeten med forskare vid Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Genom dessa samarbeten kan vi bredda vår kompetens med experter inom olika områden och vi får tillgång till material, instrument och metoder som vi annars inte hade haft tillgång till.
– Våra samarbeten är jätteviktiga och ger oss möjlighet att tillsammans med erfarna forskare inom immunologi och reumatologi studera BSSLs roll i stora kliniska material från patienter med RA och även andra autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar.
Hur har samarbetet med forskningsgrupperna vid Linköpings Universitet och Karolinska Institutet fortskridit hittills?
– Samarbetet med forskargrupperna fungerar utmärkt. Blodprover från individer med ökad risk att utveckla RA och patienter med tidig (nyligen upptäckt) RA har skickats från LiU till Lipums laboratorium där koncentrationerna av BSSL har analyserats. Den delen av projektet är klar, så nu återstår ett intensivt arbete för att studera hur nivåer av BSSL i blodet korrelerar med andra kända, eller hittills okända, inflammatoriska biomarkörer. Intresset och engagemanget är stort från alla i projektgruppen och vi ser fram emot att kunna rapportera intressanta resultat under senare delen av hösten.
Hur ser den övergripande tidslinjen för projektet ut?
– Projektet startade i maj 2024 och ska löpa till den 31 december 2025.
Ser du några potentiella synergier mellan detta projekt och ert samarbete med Age Labs, som även det syftar till en mer individanpassad behandling?
– Ja, projekten överlappar delvis varandra och vi ser stora möjligheter till synergier mellan dem. Båda syftar till att identifiera biomarkörer som kan förutsäga sjukdomsutvecklingen vid tidig RA och att hitta markörer kopplade till förhöjda BSSL-nivåer i blodet som kan indikera sannolikheten för positivt behandlingssvar med SOL-116. En viktig fördel är att vi i de två projekten arbetar med olika patientkohorter, vilket gör att vi får tillgång till ett större och mer varierat datamaterial. Det stärker både analyskraften och tillförlitligheten i resultaten.
Hur finansieras projektet utöver Swelife-bidraget?
– Projektet finansieras till 50 procent via bidraget från Vinnova, resterande 50 procent finansieras av Lipum.
Avslutningsvis, vilka är dina förhoppningar kring vad projektet ska leda till – både på kort och lång sikt?
– På kort sikt hoppas jag att projektet kan bidra med viktig kunskap kring BSSLs roll vid inflammation och ge nya insikter om verkningsmekanismer vid RA. Det skulle också kunna skapa möjligheter att i framtida kliniska prövningar välja patienter med större sannolikhet att svara på behandling med SOL-116, något som kan effektivisera både utvecklingen och utvärderingen av läkemedlet.
– På längre sikt är målet att lägga grunden för mer individanpassad behandling inom RA. Genom att identifiera biomarkörer kopplade till behandlingssvar hoppas vi kunna utveckla ett companion diagnostic-test som gör det möjligt att ge rätt behandling till rätt patient. Det vore ett betydelsefullt steg mot en mer precis och effektiv behandling av autoimmuna sjukdomar.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
