Medivir stärker kassan för att genomföra randomiserad fas II-studie i levercancer

Hepatocellulär cancer (HCC) är den vanligaste formen av primär levercancer och den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall globalt. Trots att nya behandlingar har förbättrat prognosen under de senaste åren är dödligheten fortfarande hög – framför allt för de patienter som inte svarar på dagens förstahandsbehandlingar, där det idag inte finns några godkända alternativ.

Det är här Medivir ser att bolagets läkemedelskandidat fostrox kan spela en avgörande roll och bidra till att förverkliga kandidatens potential inom levercancer.

Fostrox – en riktad behandling mot levercancer

Medivirs huvudkandidat fostrox är en leverriktad substans som aktiveras först inne i levercellerna, vilket gör att tumörceller kan angripas lokalt samtidigt som påverkan på resten av kroppen begränsas. I kombination med Lenvima – ett läkemedel som hämmar nybildning av blodkärl i tumören och påverkar dess mikromiljö – skapas en kompletterande verkningsmekanism som syftar till att stärka den antitumorala effekten utan att öka biverkningarna.

I den tidigare fas Ib/IIa-studien visade kombinationen fostrox + Lenvima en medianöverlevnad på 13,7 månader – klart längre än vad som tidigare visats vid andra linjens behandling av levercancer.

Nästa steg blir en prövarledd, randomiserad fas II-studie som ska inkludera mellan 80 patienter med avancerad levercancer som tidigare behandlats med immunterapi. Syftet är att bekräfta kombinationens effektfördel och säkerhetsprofil jämfört med Lenvima monoterapi. Den primära effektparametern är objektiv respons (ORR) efter sex månader, och patienterna följs dessutom för total överlevnad i upp till 24 månader med uppföljning var sjätte vecka med magnetröntgen och/eller datortomografi.

Kapitalresning och partnerskap stärker positionen framåt

För att möjliggöra den planerade fas II-studien genomför Medivir en fullt garanterad företrädesemission som pågår 17 november – 2 december om cirka 151 miljoner kronor. Bolaget bedömer att emissionslikviden tillsammans med befintliga medel kommer att säkra finansieringen till slutet av 2027.

Samtidigt fortsätter Medivir att skapa värde genom partnerskap. I oktober tecknades ett exklusivt globalt licensavtal med kanadensiska Biossil för den topikala HDAC-hämmaren remetinostat. Avtalet kan ge upp till cirka 60 miljoner USD i milstolpsersättningar och framtida royalties, vilket ytterligare stärker bolagets finansiella grund inför den kommande studien.

Kommentarer från Jens Lindberg och Dr. Hong-Jae Chon, CHA Bundang Hospital

BioStock bad Jens Lindberg kommentera kapitalresningen, den planerade fas II-studien och samarbetet med Korean Cancer Study Group och Dr. Hong-Jae Chon. Därefter kommenterar Dr. Chon, huvudprövare för den planerade studien, varför varför han tycker det är en viktig studie att gå vidare med och hur han ser potentialen i denna kombination.

Jens, hur ser du på betydelsen av den planerade fas II-studien?

– Det är ett oerhört viktigt och värdeskapande steg. Den nyligen avslutade studien visar att kombinationen fostrox + Lenvima har potential att göra stor, klinisk nytta för patienter då resultaten i studien är bättre än vad som tidigare visats vid andra linjens levercancer. Genom den planerade studien som är en större, randomiserad studie med 80 patienter är målet att visa att fostrox + Lenvima är överlägset jämfört med Lenvima ensamt, vilket är avgörande för värderingen av fostrox och intresset från potentiella partners.

Ni har nyligen utlicensierat remetinostat till Biossil. Hur ser du på betydelsen av det avtalet för Medivir?

– I det korta perspektivet visar det på vårt fokus och förmåga att etablera partnerskap. Långsiktigt har det tydlig potential att generera värde för Medivir med en produkt som det idag fanns relativt låga förhoppningar på. I och med att produkten genomgått fas 2 finns potential att gå in i fas 3/registreringsgrundande studie som ett nästa steg och det är ett positivt utfall i det steget som genererar value inflection för produkten.

Hur ser du på konkurrenssituationen inom andra linjens HCC och vad gör fostrox + Lenvima unikt positionerat?

– Det sker fortsatt ytterst begränsad klinisk utveckling vid andra linjens levercancer. Fokus från bolag som är aktiva vid levercancer ligger på behandling i första linje eller ännu tidigare när sjukdomen inte nått avancerad stadium. Det gör att fostrox + Lenvima fortsätter vara väldigt väl positionerat med tydlig potential att bli den första, godkända nya behandlingen vid andra linjens levercancer, efter att patienten inte längre svarar på behandling med immunterapi i första linjen.

Vilken betydelse har samarbetet med Korean Study Group för studiens kvalitet och tidplan?

– Stor betydelse. Det är en välrenommerad grupp med stor erfarenhet att bedriva studier och dom har ett starkt så kallat track record av att rekrytera patienter snabbt. Exempelvis var Dr. Chon den prövare som rekryterade flest patienter till den första studien med fostrox + Lenvima. Det gör att vi känner oss väldigt trygga med att studien kommer genomföras med hög kvalitet så att vi får en robust klinisk utvärdering men också att data kan genereras snabbt och möjliggöra att vi relativt snabbt kan ta sikte på nästa, registreringsgrundande studie.

Vilken roll spelar de positiva fas Ib/IIa-data ni redan har när ni nu närmar er en större och mer kostsam fas IIb-studie?

– De positiva resultaten har framför allt skapat ett stort intresse hos kliniska experter och potentiella prövare. Det har inneburit att det funnits ett stort intresse från olika experter och grupper att göra ytterligare studier med fostrox. Den studie som vi nu är i full färd att starta upp med Dr. Chon och den koreanska gruppen uppkom genom att Dr. Chon vände sig till oss och föreslog denna studiedesign, med syfte att stärka evidensen för kombinationen fostrox + Lenvima vs Lenvima ensamt.

Comments from Professor Hong Jae

Why do you consider fostrox + Lenvima a promising treatment in second-line advanced HCC?

– Fostrox is a liver-targeted troxacitabine derivative that becomes selectively activated within hepatocytes, inducing localized cytotoxicity while minimising systemic toxicity. Lenvatinib, on the other hand, suppresses angiogenesis and modulates the tumour microenvironment through multiple tyrosine kinase pathways.

– The combination of these two agents provides complementary mechanisms of action that can enhance antitumour activity without overlapping toxicity. In early clinical experience, this combination has already demonstrated meaningful disease control and good tolerability in patients who had progressed after combination immunotherapy. Therefore, I consider fostrox + Lenvima a realistic and promising therapeutic strategy to address the significant unmet need in the post–combination immunotherapy era.

According to your experience with fostrox + Lenvima, what specifically has made you propose a new study?

– Typically, when lenvatinib is used as second-line therapy in advanced HCC, the expected median PFS is around 4 months and OS about 10 months. However, in the early clinical study I participated in evaluating the fostrox + lenvatinib combination, the median TTP exceeded 10 months and the median OS was over one year.

– Among my own patients, nine participated in the early-phase study of the lenvatinib + fostrox combination and showed encouraging clinical outcomes overall. Two of them received the regimen as third-line therapy and were able to continue treatment for more than a year without significant adverse events. These experiences motivated me to propose a randomised phase II trial to confirm the efficacy of the combination in a larger patient population and to objectively compare it with lenvatinib monotherapy.

Why do you think there are so few studies in second-line advanced HCC, and why have we not seen encouraging results with new drugs in this population?

– With the recent introduction of combination immunotherapies such as atezolizumab–bevacizumab, durvalumab–tremelimumab, and nivolumab–ipilimumab as new first-line standards, a clear standard of care for second-line treatment has not yet been established. In practice, many clinicians still rely on empirically using sorafenib or lenvatinib, which were previously first-line agents before the immunotherapy era.

– From an industry perspective, conducting large-scale trials for every new post–first-line scenario can be challenging, especially given that only about half of advanced HCC patients are eligible for second-line therapy, and even fewer can proceed to third-line treatment due to progressive liver dysfunction. This highlights a key limitation in HCC — the lack of agents that can both maintain liver function and achieve strong antitumour activity.

– Based on early clinical findings, fostrox appears to have the potential to address this unmet need, and I believe further investigation of this combination could provide a meaningful benefit for patients who progress after first-line immunotherapy.

Jens Lindberg deltog nyligen vid BioStock Life Science Summit. Se bolagspresentationen här.