Isofol säkrar licens för arfolitixorin inom autism

Det är en växande vetenskaplig insikt som ligger till grund för Isofols strategiska breddning. Forskning har på senare tid visat att folatläkemedel (den grupp läkemedel som Isofols arfolitixorin tillhör) kan ha en positiv effekt hos en specifik undergrupp av barn och vuxna med autismspektrumtillstånd (ASD). Det rör sig om patienter som lider av cerebral folatbrist (CFD), ett tillstånd som kännetecknas av onormalt låga nivåer av folat i hjärnvätskan (cerebrospinalvätskan).

Kliniska observationer indikerar att behandling med folat hos den aktuella patientgruppen potentiellt kan leda till förbättringar av både den språkliga och sociala förmågan. Detta har fått US Department of Health att agera, och som en följd av det godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA nyligen leukovorin för behandling av en undergrupp av patienter med CFD. Leukovorin är det folatläkemedel som Isofols arfolitixorin är designat för att ersätta inom cancer.

– Forskningen kring folaters roll inom behandling av autism är lovande men ännu i ett tidigt skede. Efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt leukovorin för en undergrupp av CFD-patienter tidigare i mars har intresset för användning av folater inom området ökat, skriver vd Petter Segelman Lindqvist i en kommentar till nyheten.

Säkrar patent och inleder preklinik

Genom att expandera licensrättigheterna för arfolitixorin har Isofol nu säkrat sitt kommersiella intresse inom den nya indikationen. Parallellt har en patentansökan specifikt riktad mot CFD lämnats in.

För att konkret utvärdera den terapeutiska potentialen pågår redan en explorativ preklinisk studie. Intresset för folatbaserade behandlingar inom autism fick dessutom nyligen en rejäl skjuts framåt av FDA:s godkännande av leukovorin.

Kärnverksamheten ligger fast

Trots de nya möjligheterna inom neurologi förblir Isofols primära mål oförändrat. Kärnverksamheten är helt inriktad på att utveckla arfolitixorin för behandling av kolorektalcancer. Kandidaten utvärderas för närvarande i en klinisk fas Ib/II-studie där den testas med en optimerad dosregim i syfte att förstärka effekten av existerande standardbehandlingar.

4 frågor till vd Petter Segelman Lindqvist

För att få en tydligare bild av hur det nya spåret passar in i bolagets övergripande strategi har vi kontaktat vd Petter Segelman Lindqvist.

Arfolitixorin har hittills varit helt synonymt med er forskning inom kolorektalcancer. Skulle du kunna förklara den bakomliggande verkningsmekanismen och hur det kommer sig att en och samma substans kan ha terapeutisk potential för både cancer och autism?

– Det är lite olika verkningsmekanismer i de två terapiområdena, men i båda fallen gäller att man vill höja nivåerna av en aktiv metabolit av folat i berörda organ. Inom CFD (cerebral folatbrist) handlar det om att höja nivåerna i hjärnan eftersom de låga nivåerna orsakar svåra problem, som exempelvis autismsymptom. Då vill man hitta det folatläkemedel som bäst åstadkommer detta, och här hoppas vi att arfolitixorin kan ha en viktig roll att fylla.

– När det gäller cancer så vill man istället höja nivåerna av en metabolit av folat i tumörvävnad för att tillsammans med cytostatika hämma TS-enzymet som driver tumörcellernas tillväxt.

Folatläkemedlet leukovorin fick nyligen FDA-godkännande för en undergrupp av CFD-patienter. Rent mekanistiskt, vilka fördelar bedömer ni att arfolitixorin skulle kunna ha jämfört med leukovorin?

– Det är just det vi ska undersöka i den prekliniska studie vi nu startat. Teoretiskt hoppas vi att de fördelar som arfolitixorin ser ut att ha inom cancerfältet också ska gälla inom autism – det vill säga att arfolitixorin inte behöver omvandlas och konverteras i den komplicerade process som krävs om man behandlar med leukovorin.

– Även inom CFD-fältet är arfolitixorin betydligt närmare den aktiva metaboliten som har positiv effekt i hjärnan, och att man inte längre är beroende av konvertering och metabolisering i samma grad som i fallet leukovorin borde kunna medföra fördelar även här.

Du är tydlig med att ert omedelbara fokus förblir fas Ib/II-studien inom kolorektalcancer. Hur säkerställer ni rent operativt att autism-spåret inte dränerar resurser eller stjäl fokus från ert onkologiprogram?

– Hela idén med detta upplägg är att på ett kostnadseffektivt sätt skaffa oss handlingsutrymme utan att i dagsläget behöva fatta stora investeringsbeslut eller flytta fokus från vår pågående cancerstudie. Det vi gjort är för det första att utöka vårt licensavtal så att vi nu har exklusiva, globala rättigheter för arfolitixorin även inom CFD.

– För det andra har vi säkrat IP-skydd genom att skicka in en patentansökan. För det tredje gör vi en liten, explorativ preklinisk pilotstudie för att få tidiga signaler på effekt. Parallellt med det följer vi både forskningsläget och den regulatoriska utvecklingen noga.

– På det här sättet säkerställer vi våra rättigheter och möjligheter – och skapar strategisk optionalitet så att vi kan fatta beslut om eventuella större satsningar vid ett senare tillfälle.

Om den pågående studien faller väl ut, hur ser er kommersiella strategi ut för autism-indikationen?

– Det är prematurt att sätta en kommersiell strategi i nuläget. Idag kan vi bara konstatera ett stort medicinskt behov hos en bred population, vilket lägger grunden också för en intressant kommersiell möjlighet. Att autismspektrumtillstånd är ett stort problem i världen råder det ingen tvekan om, och det skulle vara fantastiskt om vi kan hjälpa till att minska bördan.

– I USA är 1 av 31 barn diagnosticerade med ASD, och forskning visar att en stor andel av dem lider av just cerebral folatbrist. Den indikation som FDA godkänt leukovorin för är en mycket liten grupp av CFD-patienterna som har en variation i folatreceptor1-genen, och vi hoppas att vi kan bevisa arfolitixorins värde i en betydligt bredare grupp.