Det rådande intresset för teknologin märks inte minst på affärssidan. Genom en serie tunga förvärv har läkemedelsjättarna flyttat fram sina positioner i sektorn: Bristol Myers Squibbs köp av RayzeBio för 4,1 miljarder USD, Eli Lillys övertagande av POINT Biopharma för 1,4 miljarder USD och AstraZenecas förvärv av Fusion Pharmaceuticals visar på en tydlig trend. Novartis, som tidigare banat väg för fältet med Pluvicto, har därtill etablerat egna produktionsanläggningar för radioligandterapi i USA. Utvecklingen bekräftades ytterligare i januari 2026, när Aktis Oncology genomförde en uppjusterad börsnotering med ett bruttobelopp om 365 miljoner USD, ankrad av ett åtagande om 100 miljoner USD från Eli Lilly – en av årets första större bioteknik-noteringar.
Så fungerar en radioligandterapi
Radiofarmaka introducerades under 1940-talet och betraktades länge som en sista utväg på grund av säkerhetsproblem hos tidiga terapier. På senare år har dessa problem dock adresserats genom ökad precision hos radioliganderna, vilket gör att de effektivt kan rikta sig mot tumörer samtidigt som skadorna på omgivande frisk vävnad minimeras.
Metoden bygger på en kombination av exakt målsökning och intern strålning. Genom att designa en ligand som söker upp ett specifikt protein på cancercellens yta kan en radioaktiv isotop levereras dit. När molekylen injicerats letar den upp tumören och avger strålning i takt med att isotopen sönderfaller, vilket förstör cancerceller samtidigt som frisk vävnad huvudsakligen skonas.
I dag dominerar två isotoper landskapet. Lutetium-177 avger betastrålning och ligger till grund för godkända läkemedel som Pluvicto och Lutathera. Curasight använder bland annat denna isotop i en kandidat inom sin terapeutiska plattform uTREAT®, för att leverera strålning till uPAR-uttryckande tumörer. Den andra centrala isotopen, aktinium-225, avger alfastrålning som levererar betydligt mer energi över ett kortare avstånd och står i fokus för många av de nyare programmen. Tillgången på aktinium-225 är dock så pass begränsad att vissa analytiker pekar ut isotoptillgängligheten som fältets största kortsiktiga flaskhals.
Den diagnostiska komponenten är en central del av Curasights teranostiska koncept. Samma målsökande molekyl förses då med en isotop anpassad för PET-bildtagning, vilket låter kliniker se exakt var terapin hamnar innan den behandlande dosen ges. På så sätt kan man på förhand välja bort de patienter vars tumörer inte lyser upp på undersökningen.
Produkt, eller plattform
När man värderar bolag inom radioligandterapi är valet av målprotein helt avgörande. Många nuvarande terapier riktar sig mot proteiner som PSMA, ett protein som till stor del är specifikt för prostatacancer. Dessa terapier är visserligen mycket effektiva, men fungerar mer som enskilda produkter än som breda plattformar. En verklig plattform kräver ett mål som finns i flera olika tumörtyper men som samtidigt är cancerspecifikt.
Curasight har valt att fokusera på uPAR (urokinase-type plasminogen activator receptor), ett protein som uttrycks i över 85 procent av alla solida tumörer. Eftersom uPAR är drivande bakom cancerns invasivitet, kärlnybildning och metastasering är receptorn som mest aktiv där cancern är som mest aggressiv. Bolagets ledande kandidat uTREAT® bygger på principen ”ett mål, flera indikationer” – ett enskilt mål som kan tillämpas över ett brett spektrum av cancerformer.
Historiskt har uPAR motstått konventionell läkemedelsutveckling, men radioligandmetodiken kringgår problemet helt. I stället för att försöka blockera receptorns signalering används den som en adresslapp för att leverera strålning direkt till de celler som uttrycker den.
Hur Curasight står sig mot konkurrenterna
De flesta radioligandbolag i klinisk fas tar steget in i terapeutiska studier med begränsade humana bilddata kring sitt mål. Curasight har valt en annan väg. Bolagets diagnostiska kandidat uTRACE® har utvärderats i fler än 450 patienter över nio kliniska fas II-studier i åtta olika solida tumörtyper – en grund som lades innan den första patienten doserades med den terapeutiska plattformen uTREAT i en dosimetristudie i december 2025. Mängden bilddata är ovanlig för ett bolag i denna fas och innebär att den biologiska valideringen av målet i hög grad redan är avklarad. En fas II-studie med uTRACE inom prostatacancer tillsammans med den strategiska partnern Curium Pharma är nu fullt aktiverad och rekryterar vid nio kliniker i Tyskland, Sverige och Danmark.
Den finansiella profilen skiljer sig också. Med ett marknadsvärde om cirka 732 miljoner DKK den 8 maj 2026 är Curasight litet i förhållande till de senaste radioligandtransaktionerna. Aktien har dock stigit med omkring 250 procent det senaste halvåret – en utveckling som följer de operativa och kliniska milstolpar som levererats under perioden. Huruvida ett bolag i klinisk fas, med en terapeutisk tillgång i fas I, blir intressant för den köparkretsen avgörs nästan helt av data – men tidigare affärer visar vad plattformar med trovärdig klinisk dragkraft har varit värda.
Valet av glioblastom som första terapeutiska indikation är i sig en signal. Färre än en av tjugo patienter överlever i fem år och standardbehandlingen har knappt rört sig på över ett decennium. Detta öppnar för regulatoriska fördelar, däribland särläkemedelsstatus i såväl USA som EU och en högre sannolikhet att kvalificera sig för Breakthrough Therapy- eller Priority Review-status. För ett mindre bolag är detta en medveten avvägning – en svår sjukdom med en tydlig regulatorisk väg, förutsatt att läkemedlet fungerar.
Topline-data i sikte
Under 2025 skiftade Curasight fokus från att validera plattformen till aktivt kliniskt genomförande. I december doserades den första patienten i fas I-studien med uTREAT inom glioblastom, och de första PET-bilderna från januari bekräftade ett tydligt och varaktigt upptag i tumören som kvarstod bortom 24 timmar. Detta utgör en tidig klinisk bekräftelse på att målsökningen fungerar i patienter.
Det kliniska arbetet finansierades av en stärkt balansräkning: 63,4 miljoner DKK i eget kapital samt 40 miljoner DKK i nya och omförhandlade lånefaciliteter under året. Patentskyddet sträcker sig bortom 2043.
Närmast i tiden ligger topline-resultat från fas I-studien inom glioblastom, vilka väntas under det tredje kvartalet 2026. Därefter beräknas data från fas II-studien med uTRACE inom prostatacancer tillsammans med Curium följa enligt plan. Om radioligandvågen fortsätter att lyfta plattformar med trovärdiga humandata är Curasight väl positionerat att haka på trenden. Om så inte sker kommer även det att framgå under de kommande tolv månaderna.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
