Starkt Q1 för Sprint Bioscience

Det är sällan ett bolag i preklinisk fas kan summera ett kvartal med genombrott i flera program samtidigt som kassan är fylld och kapitalstrukturen stärkts. Men just det är läget för Sprint Bioscience när Q1 2026 stängs. Vd Johan Emilsson beskriver kvartalet som ”intensivt och mycket produktivt” – och det finns fog för orden.

Kvartalets vetenskapliga höjdpunkt kom i mars, när Sprint Bioscience presenterade positiva resultat från en preklinisk proof-of-concept-studie i VRK1-programmet. Resultaten visar att hämning av VRK1 selektivt slår ut glioblastomceller med låga nivåer av det relaterade proteinet VRK2, utan att skada frisk vävnad. Enligt bolaget är det första gången en sådan in vivo-effekt demonstrerats för VRK1-hämning.,

Det handlar om så kallad synthetic lethality – ett precisionsmedicinskt angreppssätt som gör det möjligt att rikta behandlingen mot de tumörceller som är sårbara, och spara de friska. Emilsson ser detta som ett tydligt partnerkapsobjekt riktat mot globala läkemedelsbolag, i ett terapiområde med enormt medicinskt behov.

VRK1-programmet återbördades till Sprint Bioscience i augusti 2025 efter att den tidigare partnern Day One Biopharmaceuticals valde att inte driva det vidare. Det tvååriga forskningssamarbetet gav bolaget totalt 149 miljoner SEK i intäkter. Nu sitter Sprint Bioscience själva i förarsätet, och data talar i deras favör.

TREX1-affären sätter tonen

En central röd tråd i Emilssons vd-ord är den dynamik som TREX1-affären med Gilead Sciences har skapat. Försäljningen, som genomfördes i november 2025 och inbringade 14 miljoner USD med potential för upp emot 400 miljoner USD i milstolpsbetalningar, har inte bara fyllt kassan. Den har också ompositionerat bolaget.

Emilsson konstaterar att interaktionerna vid AACR Annual Meeting i USA bekräftade att större läkemedelsbolag prioriterar affärer med bolag som redan visat att de kan genomföra framgångsrika transaktioner. Han passar såklart på att understryka att Sprint Bioscience nu är ett sådant bolag.

DCPS och NNMT i rörelse

Utöver VRK1 tog DCPS-programmet, inriktat mot akut myeloisk leukemi, viktiga kliv under årets första kvartal. En ny studie publicerades i Discover Oncology och presenterades vid AACR, med fynd som stärker möjligheten att använda biomarkörerna FHIT och IDH2 för att selektera de patienter som har störst chans att svara på behandling. Det ökar precisionen och minskar risken i framtida kliniska studier.

Efter kvartalets slut meddelade bolaget även positiva proof-of-concept-resultat i NNMT-programmet, denna gång med potential inom kronisk njursvikt – en sjukdom som beräknas drabba upp till en av tio människor globalt. Programmet, som tidigare fokuserade på solida tumörer, breddas nu, vilket ökar den totala marknadspotentialen och den strategiska attraktionskraften.

Finansiell stabilitet

Tittar vi på det finansiella landade rörelseresultatet på –14,3 miljoner kronor och kassan uppgick vid periodens slut till 108,3 miljoner kronor. En nyhet i årets första rapport är att Sprint Bioscience under kvartalet etablerat sin allra första bankfinansiering, en revolverande kreditfacilitet med stöd från Exportkreditnämnden (EKN).

EKN:s engagemang möjliggörs tack vare TREX1-affären och de exportintäkter som samarbetet med Day One genererade. Emilsson menar att det är ett genombrott för bolagets kapitalstruktur, som möjliggör lägre kapitalkostnad, ökad finansiell flexibilitet och möjlighet till alternativa finansieringslösningar – utan att belasta kassan.

Vd svarar

BioStock har kontaktat Sprint Biosciences vd för att få veta mer.

VRK1 beskrivs som ”väl lämpat för partnerskap med ett globalt läkemedelsbolag”. Hur ser intresset ut för programmet nu med de senaste resultaten?

– Vårt främsta fokus framåt, för alla program, är att etablera nya partnerskap. Härnäst står BIO International i San Diego på vårt schema – ett centralt forum för affärsutveckling inom vår sektor – och när vi reser dit presenterar vi alla våra program inte bara ett specifikt. Vissa kunder vill höra om flera program när vi träffar dem, vissa om något enskilt.

Vad är nästa steg i det programmet?

– Samma som för alla våra program – vi bygger vidare på det datapaket vi erbjuder och hur långt vi driver programmet i egen regi styrs av vad som skapar störst värde för potentialla partners. I dialogen med våra potentiella kunder får vi löpande feedback på vad de önskar att se och det tar vi till oss och agerar på.

AACR-konferensen verkar av ditt vd-ord att döma ha gett er bra självförtroende. Kan du berätta lite mer om vilka kommentarer ni får?

– Utöver att vi presenterade DCPS‑data vid AACR, blev konferensen ett mycket värdefullt tillfälle att validera oss gentemot övriga branschen. Våra interaktioner bekräftade att vi står oss väl i jämförelse med liknande bolag, både vad gäller bredden i pipelinen och kvaliteten i våra tillgångar. Den internationella uppmärksamheten kring DCPS bidrog samtidigt till att ytterligare stärka programmets vetenskapliga positionering.

Det kanske är svårt att gå in på detaljer, men för investeraren som efter TREX-1 sitter och väntar på nästa avtal: Hur går den typen av diskussioner går till?

– Den här typen av diskussioner är lite som en dans mellan parterna: processen kan gå framåt för att sedan plötsligt pausas ett tag och sedan återupptas. Generellt varierar tiden från inledande samtal till färdigt avtal betydligt. I praktiken kan processen ta allt från cirka 3 till 18 månader, beroende på programmets mognad, affärens komplexitet och motpartens beslutsprocesser.

– Att slutföra ett avtal på så kort tid som tre månader är dock ovanligt. En mer representativ tidsram är ofta 6–12 månader, särskilt för partnerskaps- och licensavtal som föregås av vetenskaplig och kommersiell due diligence.

– En partneringprocess inleds oftast med att bolagens affärsutvecklingsteam tar en första kontakt. Om man hittar gemensamma beröringspunkter och ett intresse av att gå vidare, så upprättas ett sekretessavtal mellan bolagen.

– Därefter breddas diskussionerna och involverar inte bara affärsutveckling utan även representanter från den vetenskapliga sidan, så att man kan gå in mer i detalj kring programmens innehåll.

– Om intresset kvarstår och man vill gå vidare till affärsförhandlingar, startar en så kallad due diligence‑process där programmet granskas mer ingående. Parallellt pågår den affärsmässiga förhandlingen, som oftast leder fram till en avsiktsförklaring, ett så kallat term sheet.

– Efter det följer ytterligare förhandlingar som mynnar ut i det slutliga avtalet. Själva avtalsförhandlingarna involverar jurister från båda bolagen och kan, om term sheet är tydligt, ta några månader. Det är dock viktigt att nämna att ingen process är exakt den andra lik. I praktiken sker stegen sällan linjärt, utan olika moment överlappar och sker parallellt.

Ni har nu bankfinansiering för första gången. Hur tänker ni konkret använda den?

– Bankfinansieringen ger oss framför allt ökad finansiell flexibilitet i takt med att verksamheten växer. Den revolverande krediten, som dessutom är backad av Exportkreditnämnden, är i första hand ett verktyg för att balansera kassaflöden och skapa en mer effektiv rörelsekapitalhantering.

– Kreditfaciliteten oss möjlighet att jämna ut dessa flöden utan att behöva belasta den operativa kassan i onödan. Parallellt skapar finansieringsstrukturen även större handlingsfrihet kring strategiska investeringar. För vissa typer av utrustning och kapacitetsutbyggnad kan även leasing vara ett attraktivt alternativ, eftersom det gör det möjligt att genomföra investeringar utan att binda betydande likviditet direkt från balansräkningen.

– Sammantaget handlar det alltså mindre om att “ta in skuld för att finansiera drift”, och mer om att bygga en kapitalstruktur som stödjer tillväxt, förbättrar flexibiliteten och gör att bolaget kan använda sitt kapital mer effektivt över tid.