Bakgrunden till den drastiska varningen är den amerikanska administrationens press på läkemedelsindustrin att sänka kostnaderna för patienter. Flera globala aktörer har därmed tvingats skriva under avtal som garanterar att priset på vissa läkemedel i USA inte får överstiga de priser som erbjuds i referensländer som Europa, Japan och Kanada. Detta är en direkt följd av presidentens uttalade ambition att motverka det han kallar free-riding från andra rika länder på amerikansk läkemedelsinnovation.
Konsekvensen är att en lansering till ett lägre pris i ett europeiskt land omedelbart framtvingar prissänkningar på den betydligt mer lukrativa amerikanska marknaden, rapporterar Financial Times.
USA står ensamt för drygt 40 procent av AstraZenecas totala intäkter, medan hela Europa historiskt står för runt 20 till 22 procent. De enskilda stora europeiska länderna bidrar ofta bara med en till tre procent vardera.
Ur ett svenskt perspektiv rymmer utvecklingen en viss ironi och en något syrlig eftersmak. Astra grundades 1913 i Södertälje och fusionerades med brittiska Zeneca 1999. Att denna gamla blågula innovationsstolthet nu i praktiken varnar för att svenska patienter kan bli snuvade på de allra senaste medicinerna sätter fingret på läkemedelsbranschens snabbt skiftande geopolitiska maktbalans.
Krav på ökade europeiska budgetar
För att nya behandlingar överhuvudtaget ska nå patienter i Storbritannien och EU ställer AstraZeneca nu krav på att staterna är beredda att betala mer för innovativa läkemedel. Pascal Soriot understryker för Financial Times att Europa i snitt endast lägger omkring 0,4 procent av sin bruttonationalprodukt specifikt på nya mediciner, vilket kan jämföras med USA där motsvarande siffra ligger närmare 0,8 procent. Ser man till de totala hälsoutgifterna ligger USA på runt 17 procent av BNP, medan Europa snittar på 10 till 11 procent.
Enligt Soriot handlar det i slutändan om bolagets ansvar att generera tillräckliga intäkter för att kunna återinvestera i forskning, utveckling och nästa generations läkemedel.
– It’s sad and it’s heartbreaking but we would have no choice. I have to take care of patients but I also have to take care of our shareholders and generating enough revenue so we can reinvest in our R&D and invest in new medicines, säger Pascal Soriot till Financial Times.
Den amerikanska marknaden lockar men närvaron i Europa kvarstår
Varningarna kom i direkt anslutning till att vd nyligen ringde i klockan på New York-börsen för att fira AstraZenecas direktnotering på den amerikanska marknaden. Draget har väckt spekulationer om bolagets framtid på Londonbörsen, men ledningen understryker sitt fortsatta engagemang i Storbritannien. I april meddelade bolaget att man fortsätter en investering på 300 miljoner pund i forsknings- och tillverkningsanläggningar i Cambridge och Macclesfield. AstraZeneca vill behålla en stark närvaro i Europa, men ställer som krav att lönsamheten för nya lanseringar måste förbättras.
Fenomenet är inte unikt för AstraZeneca. Under 2025 och inledningen av 2026 har flera stora läkemedelsbolag, däribland Novartis och Roche, varnat för försenade eller helt inställda europeiska lanseringar. Utan en ökad ersättning för medicinsk innovation riskerar den europeiska marknaden att i förlängningen degraderas till en andrahandsmarknad för äldre läkemedel, där de europeiska patienterna går miste om de senaste genombrotten.
