Cytostatika erbjuds regelbundet till patienter med bröstcancer i tidigt stadium där sjukdomen har spridit sig till närliggande lymfkörtlar, i syfte att minska risken för återfall. Även om behandlingen överlag är effektiv finns en oro inom professionen över att många patienter med den vanligaste, hormonkänsliga typen av bröstcancer har liten eller ingen nytta av cytostatika, men ändå tvingas utstå dess allvarliga biverkningar.
Den internationella studien OPTIMA (Optimal Personalised Treatment of early breast cancer using Multi-parameter Analysis) utformades för att hantera problemet, och följde över 4400 patienter i Storbritannien, Norge, Sverige, Australien, Nya Zeeland och Thailand.
Verktyg för säkrare beslut
Forskarna har använt ett genomiskt test kallat Prosigna, utvecklat av det börsnoterade diagnostikbolaget Veracyte. Testet mäter aktiviteten hos 50 gener kopplade till tumörtillväxt och översätter den till ett återfallsriskvärde. En praktisk fördel jämfört med liknande tester är att Prosigna kan köras i sjukhuslaboratorier med rätt utrustning och fungerar även på den lilla vävnadsmängd som ryms i en nålbiopsi.
Deltagarna, kvinnor och män från 40 års ålder och uppåt med hormonkänslig bröstcancer, delades in i två grupper efter operation. Den ena fick standardbehandling med cytostatika följt av hormonbehandling. Den andra fick sin tumör testad med Prosigna: patienter med ett högt värde erhöll cytostatika och hormonbehandling, medan de med ett lågt värde behandlades med enbart hormonbehandling.
Resultaten visar att 68 procent av deltagarna hade ett lågt Prosigna-värde. För denna grupp var de kliniska utfallen mycket snarlika oavsett om cytostatika sattes in eller inte. Efter fem år levde 94,8 procent av dem som fått både cytostatika och hormonbehandling utan återfall i bröstcancer, jämfört med 93,6 procent för dem som enbart behandlades med hormonbehandling. Skillnaden är väl inom den marginal på 3 procent som forskarna i förväg satt som gräns för vad som vore acceptabelt.
Personlig onkologi i praktiken
Enligt den statistiska analysen är det som mest 2 procent av patienterna med låga testvärden som drar nytta av cytostatika. Detta pekar på att rutinanvändning av testet kan hjälpa ett stort antal patienter att undvika en tuff behandling utan att kompromissa med överlevnaden. Utfallet var dessutom likvärdigt oavsett om kvinnorna var pre- eller postmenopausala, och påverkades inte av antalet angripna lymfkörtlar – inte ens när spridningen omfattade fler än tre. Professor Rob Stein vid UCL Cancer Institute, huvudprövare för OPTIMA, berättar om resultaten:
– OPTIMA addresses a long-standing challenge in breast cancer care: identifying who truly benefits from chemotherapy and who does not. Our findings show that many patients can safely avoid chemotherapy without compromising their outcomes. These results mark an important and significant step toward more personalised treatment. For patients, this means many may be spared the physical and emotional burden of chemotherapy and its potential long-term side effects.
Vägen till bredare användning
Forskarna räknar med att mer än 5 000 patienter om året enbart inom brittiska NHS skulle kunna slippa cytostatika tack vare resultaten, som nu ska ligga till grund för bedömningar hos hälsomyndigheter som NICE om bredare tillgång till Prosigna-testning. Ett genomslag i klinisk vardag är dock inte självklart: i USA t.ex rekommenderar riktlinjerna det konkurrerande testet Oncotype DX framför Prosigna. För en stor patientgrupp som hittills fått cytostatika som standard pekar OPTIMA likväl mot att många patienter behandlas i onödan.
Läs mer om studien här.
