Abera kommenterar milstolpen mot klinisk fas

Inlämningen av den regulatoriska ansökan är en milstolpe Abera Bioscience pekat mot sedan i våras. Den 8 juni meddelade bolaget att GMP-produktionen av det kliniska prövningsmaterialet slutförts, och att arbetet med att sammanställa den fullständiga dokumentationen inför en så kallad Clinical Trial Application inletts. Beskedet att ansökan har lämnats in, innebär att Abera nu har avslutat allt arbete som bolaget själv kan påverka inför den första kliniska studien. Nästa steg är myndigheternas granskning, vars handläggning bolaget tidigare uppskattat till några månader.

First-in-human-studie vid Radboud UMC

Den planerade studien är utformad som en sekventiellt doseskalerande first-in-human-studie, där Ab-01.12 för första gången prövas i människa. Det primära målet är att utvärdera säkerhet och tolerabilitet hos friska frivilliga. Som sekundära endpoints ingår immunologiska markörer, däribland mukosala antikroppar i slemhinnorna och systemiska antikroppssvar i blodet. Studien kommer att genomföras vid Radboud UMC i Nijmegen.

Att nå hit har krävt ett omfattande utvecklings- och tillverkningsarbete. GMP-produktion av ett nytt vaccin ställer höga krav på process, kontroll och dokumentation, i synnerhet vid den första uppskalningen, och slutförandet av produktionen reducerar enligt bolaget riskerna inför klinisk utveckling. När den delen slutfördes i juni beskrev bolagets CSO Mats Lundgren det som ett kvitto på både teknologin och den operativa förmågan.

Ett serotypoberoende angreppssätt

Ab-01.12 bygger på Aberas egenutvecklade OMV-plattform BERA, som utnyttjar så kallade Outer Membrane Vesicles. Vaccinet ges nasalt och är utformat för att framkalla ett immunsvar direkt i slemhinnan, där pneumokocker inledningsvis koloniserar.

Det som skiljer kandidaten från dagens pneumokockvacciner är angreppssättet. Befintliga vacciner riktar in sig på 20–25 specifika serotyper, medan Ab-01.12 är serotypoberoende och därmed avsett att verka brett mot samtliga omkring 100 varianter av bakterien Streptococcus pneumoniae. Bolaget ser det som en möjlighet att adressera en central begränsning hos nuvarande lösningar och att erbjuda ett mer heltäckande och långsiktigt skydd.

Behovet är betydande. Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga bakteriella infektioner globalt, däribland samhällsförvärvad lunginflammation, sepsis och bakteriell meningit, med störst sjukdomsbörda bland äldre, barn och immunsvaga. Trots tillgängliga vacciner är det medicinska behovet betydande eftersom dagens lösningar har begränsad och varierande täckning och inte effektivt förhindrar smittspridning.

En bredare pipeline

Parallellt med pneumokockprogrammet driver Abera ett influensaspår, likaledes byggt på BERA-plattformen och inriktat på pandemiberedskap. Under våren genomförde bolaget en studie i iller – en modell som anses särskilt relevant eftersom sjukdomsförlopp, virusreplikation och smittspridning i hög grad efterliknar förloppet hos människa. Utfallet beskrevs som mycket starkt, men bolaget valde att avvakta med detaljerad data i väntan på en vetenskaplig publikation. I mitten av juni förlängde dessutom CEPI sitt stöd till plattformen och influensakandidaten till årsskiftet, med oförändrad budget.

Den globala marknaden för vaccin mot influensa uppskattas till 9–10 miljarder USD årligen. Till skillnad från dagens dominerande injicerbara influensavacciner är Aberas vaccinkandidat utformad för att inducera mukosal immunitet i luftvägarna, med målet att inte bara skydda mot sjukdom utan även minska smittspridning. Djurstudier tyder dessutom på att mukosal immunitet kan ge ett bredare skydd och potentiellt även bättre skydd mot muterade virusvarianter. Virusets ständiga mutationer är en viktig förklaring till att säsongsinfluensavaccinets effektivitet varierar från år till år och ibland är relativt lågt.

Q&A med vd

Maria, ni har nu lämnat in ansökan om att starta er första kliniska studie. Hur ser du på betydelsen av det steget för Abera?

– Jag tycker att det inte kan överskattas ur ett affärshänseende. Det är ett första steg in i finrummet och något som efterfrågats av många intressenter. Nu är vi inte godkända att starta en studie ännu, men om vi blir det, vilket vi naturligtvis hoppas på, är det en kvalitetsstämpel som öppnar upp ett intressant läge för oss.

Vad återstår innan första försöksperson kan vaccineras, och vad avgör tidslinjen fram till studiestart under hösten?

– Nu ligger den fortsatta processen hos de nederländska myndigheterna. Vi har lämnat in en omfattande ansökan och inväntar nu deras granskning. Under tiden fortsätter vi arbetet med våra övriga utvecklingsprogram och de praktiska förberedelserna inför studiestarten.

Vilka resultat från fas I blir viktigast för Aberas fortsatta utveckling?

– Det primära målet är förstås att visa att vaccinkandidaten är säker och tolereras väl, eftersom det är en grundförutsättning för den fortsatta kliniska utvecklingen. Men vi ser också fram emot de immunologiska data som studien kommer att generera. Tillsammans blir resultaten ett viktigt kvitto på BERA-plattformen i människa och ett underlag för både den fortsatta utvecklingen av Ab-01.12 och våra dialoger med kring framtida samarbeten.

Ni menar att kommande säkerhetsdata väntas spela en central roll i dialogen med potentiella partners. Hur ser du på kopplingen mellan den kliniska studien och bolagets affärsutveckling?

– I tidig preklinisk utveckling finns en risk som många större bolag helst inte tar på sig. Positiva säkerhetsdata från fas I kan därför minska osäkerheten betydligt och göra projektet mer attraktivt för potentiella partners. Historiskt har relativt få affärer gjorts i preklinisk fas i vaccinbranschen, eftersom större bolag ofta är beredda att betala mer för en tillgång som har passerat den första kliniska riskpunkten. Vi har haft dialoger med större aktörer under lång tid, men det är när vi får kliniska data som de diskussionerna kan börja bli riktigt konkreta.

Parallellt har influensaprogrammet tagit tydliga steg, med en stark djurstudie och förlängt CEPI-stöd. Hur ser du på samspelet mellan de två programmen framöver?

– Iller är en betydligt mer relevant djurmodell än mus när det gäller influensa, eftersom resultaten har visat god överensstämmelse med människa i tidigare studier. Eftersom det i grunden är samma BERA-plattform som används, där antigenen är den stora skillnaden, stärker resultaten även tilltron till pneumokockprogrammet och bidrar till att minska den upplevda risken för en potentiell partner. Samtidigt har vi nu utvecklat en GMP-process för plattformen genom pneumokockprogrammet, vilket minskar både kostnader och utvecklingsrisk i influensaprojektet. De synergierna kommer dessutom att vara värdefulla även för framtida vaccinkandidater.

Nyligen valde du och stora delar av personal och styrelse att investera i bolaget genom optionsprogrammet. Vad säger det om engagemanget i Abera?

– Jag tycker att det säger väldigt mycket om engagemanget i bolaget. Vi fick en möjlighet att investera i Abera och många valde att ta den. Eftersom vi ofta sitter på insiderinformation har vi ganska få tillfällen då vi över huvud taget kan handla aktier, och den här möjligheten sammanföll med ett öppet handelsfönster.

– Att personalen och styrelsen tillsammans ökade sitt ägande med mer än en halv procent visar att vi är beredda att investera våra egna pengar och stärka vår långsiktiga koppling till bolaget. Jag tror att många aktieägare uppskattar att vi delar samma långsiktiga intresse och sitter i samma båt. Dessutom är det svårt att köpa större aktieposter över marknaden utan att lägga mycket tid på det, så vi uppskattade möjligheten att göra investeringen genom optionsprogrammet.