Upplägget ska ske stegvis med en kraftig upptrappning. Från och med den 1 augusti 2026 fortsätter generiska läkemedel att omfattas av en nolltull under en tvåårsperiod. Därefter höjs tullen till 100 procent under ett år, och landar på 200 procent från 2029. Trump beskriver upptrappningen som ett straff för de bolag som väljer att inte bygga upp anläggningar och tillverkning i USA inom den angivna tidsramen. Presidenten hävdar samtidigt att politiken redan ger resultat: ”Pharmaceutical Facilities are being built, at a level never seen before, all over the United States of America.”
Administrationen avser att luta sig mot paragraf 232 i Trade Expansion Act från 1962 – samma rättsliga grund som använts tidigare i år – en bestämmelse som ger presidenten möjlighet att begränsa import som bedöms hota USA:s nationella säkerhet.
Fortsatt oförändrat för originalläkemedel
Trump uppger samtidigt att linjen för patenterade läkemedel ligger fast. Den 2 april i år infördes en tull på 100 procent på patenterade läkemedelsprodukter och ingredienser, likaledes med stöd av paragraf 232, medan generika, biosimilarer och tillhörande ingredienser då undantogs. Större läkemedelsbolag gavs 120 dagar innan tullsatsen träder i kraft, medan mindre bolag som i högre grad förlitar sig på kontraktstillverkare fick 180 dagar.
Flera större läkemedelsbolag, däribland Eli Lilly, Pfizer och danska Novo Nordisk, har slutit avtal med Trump om att sänka priserna på nya och befintliga läkemedel. Avtalen är en del av administrationens så kallade most favored nation-politik, som knyter de amerikanska läkemedelspriserna till lägre prisnivåer utomlands och undantar de berörda bolagen från tullar under tre år.
Indien och Kina i skottgluggen
Generiska läkemedel står för omkring 90 procent av alla recept i USA. Tillverkningen sker till stor del i Indien, vars läkemedelsbolag levererar närmare hälften av all generika som konsumeras i landet. USA svarar i sin tur för runt en tredjedel av Indiens läkemedelsexport. Kinesiska aktörer dominerar samtidigt den tidiga delen av kedjan, den aktiva farmaceutiska substansen (API), ett beroende som alltså pekas ut som en säkerhetsrisk.
Bland tillverkarna av originalläkemedel har i stort sett samtliga stora bolag aviserat planer på att bygga eller bygga ut fabriker i USA. Inom generikaindustrin, där bolagen ofta arbetar med mycket små marginaler, är det bara ett fåtal som gjort motsvarande utfästelser.
Läkare och experter på leveranskedjor har riktat skarp kritik mot tanken på att beskatta importerad generika, med argumentet att det riskerar att driva upp kostnaderna, framtvinga ransonering och leda till brist på livsviktiga läkemedel. Fram till nu har administrationen sagt att generiska läkemedel skulle undantas från tullarna.
Säkerhetsargumentet ger stadig rättslig grund
Att administrationen bygger tullarna på paragraf 232 är ingen slump. Eftersom bestämmelsen vilar på nationell säkerhet har domstolarna traditionellt varit återhållsamma med att gå emot den verkställande makten på området. Det skiljer de nu aviserade tullarna från Trumps tidigare ”ömsesidiga” tullar, som byggde på en annan lag (IEEPA) och som Högsta domstolen underkände med röstsiffrorna 6–3 i februari i år. Den domen rörde inte paragraf 232, vilket innebär att den nya strategin står på en betydligt fastare rättslig grund.
