I enkäten från Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen, framträder en bred politisk vilja att reformera hur läkemedel finansieras och introduceras. Undersökningen, som inte bad respondenterna att ta ställning till hur satsningarna ska finansieras i praktiken, besvarades av kandidater från landets samtliga 21 regioner.
Fokus låg på fyra centrala frågeställningar som berör finansieringsansvar, nationella tillgänglighetsmål, värderingsfaktorer vid subvention samt nivån på de offentliga satsningarna.
Politiska skillnader i synen på statens roll
Samtliga åtta riksdagspartier ställer sig bakom att staten bör ta ett större ansvar och att regionernas ansvar därmed minskar när nya läkemedel ska finansieras och introduceras. Men bakom enigheten ryms tydliga nivåskillnader.
Starkast stöd för en centralisering återfinns hos Vänsterpartiet, där 94 procent av kandidaterna vill se ett ökat statligt ansvar. Sverigedemokraterna intar en betydligt mer återhållsam hållning. Endast 61 procent av partiets kandidater anser att staten bör ta ett större ansvar, vilket är den lägsta siffran bland samtliga riksdagspartier.
Viktig nyansskillnad mellan finansieringsansvar och ökade anslag
Ett av de mest intressanta resultaten uppstår när frågan om vem som ska ta ansvaret för finansieringen ställs mot frågan om hur mycket pengar som faktiskt ska tillföras. I enkätens första fråga handlar det om huruvida staten ska ta över ansvaret från regionerna, alltså en administrativ ansvarsförskjutning. I den fjärde frågan undersöks däremot om Sverige ska öka de totala offentliga satsningarna som andel av BNP. Vänsterpartiet vill här till exempel till 100 procent se ökade satsningar, medan Sverigedemokraterna stannar på 53 procent.
Här utmärker sig Centerpartiet allra tydligast. En överväldigande majoritet av centerpartisterna, 89 procent, vill att staten tar ett större ansvar för finansiering och introduktion, men de är samtidigt det enda partiet där stödet för ökade offentliga anslag ligger klart under 50 procent (29 procent).
Att flytta finansieringsansvaret från de ekonomiskt pressade regionerna till en central statlig instans innebär alltså inte per automatik att den totala ekonomiska kakan för läkemedel växer. Centerpartiets svar indikerar en vilja till strukturell reform och en starkare nationell samordning, men utan att nödvändigtvis öka de totala offentliga utgifterna sett till andel av BNP. Det väcker frågan om huruvida andra partiers representanter har tolkat ”större statligt ansvar” som liktydigt med ”mer pengar till systemet”, eller om de gör samma strikta åtskillnad mellan struktur och budget.
Stöd för nationella tillgänglighetsmål
Sju av åtta partier vill införa ett nationellt mål för hur snabbt nya läkemedel ska bli tillgängliga efter EU-godkännande. Även här skiljer sig dock entusiasmen markant mellan partierna. Stödet är särskilt starkt hos Kristdemokraterna (96 procent i mycket hög grad), medan Miljöpartiet ligger lägst med 21 procent – dock ställer sig en majoritet av miljöpartisterna (53 procent) bakom förslaget i ganska hög grad.
Bredare samhällsekonomiskt perspektiv
När det gäller bedömningen av pris och subvention är sju av åtta partier överens om att bredare samhällsekonomiska effekter, såsom arbetsförmåga och sjukfrånvaro, bör vägas in. Detta indikerar en bred politisk vilja att gå ifrån en strikt kostnadsbedömning baserad enbart på direkta hälsoeffekter och sjukvårdskostnader – en parameter som samtliga åtta partier fortfarande anser bör väga tungt.
Endast tre partier anser att industripolitiska effekter, som svensk konkurrenskraft och investeringar, bör vara tungt vägande vid framtida subventionsbeslut. Kristdemokraterna visar ett mycket starkt engagemang över hela linjen – bland annat vill 92 procent öka statens ansvar och 96 procent se ökade offentliga satsningar.
Sammantaget tyder enkäten på att det finns ett starkt politiskt mandat för förändring, men djävulen sitter som vanligt i detaljerna när struktur och budget ska förhandlas. Enkäten ber som sagt inte heller partierna att ta ställning till hur de reformer som de ser positivt på ska finansieras.
Vad vill Lif själva?
Lif har samtidigt ett eget valmanifest inför valet 2026. Man vill se ett ökat offentligt finansiellt åtagande och att staten tar ett helhetsansvar för prissättning, subvention och finansiering. Dessutom vill man att beslut om pris och subvention i högre grad tar hänsyn till samhällsekonomiska effekter som produktivitet och arbetsförmåga.
Enkäten berör inte dessa mer konkreta förslag. De höga stödsiffrorna för större statligt ansvar och ökade satsningar indikerar dock att det finns ett politiskt utrymme för den typen av reformer, förutsatt att viljan också omsätts i faktiska beslut efter valet.
