| Publicerad 15 maj, 2026

Alzinovas ALZ-101 i ljuset av 2026 års Alzheimerpipeline

SPONSRAT INNEHÅLL | [email protected]

De första sjukdomsmodifierande behandlingarna mot Alzheimers sjukdom är godkända, men frågor om den verkliga kliniska nyttan och säkerhetsprofilen driver fältet vidare. En ny totalöversikt över läkemedelsutvecklingen visar både var resurserna nu koncentreras och var de tydligaste vita fläckarna finns kvar. Alzinovas vaccinkandidat ALZ-101 är positionerad i ett av de glesare och mer omdiskuterade segmenten, något som även framgår av Dr. Marwan Sabbaghs engagemang som Global Principal Investigator för bolagets planerade fas II-studie.

Sedan 2016 publiceras en årlig översikt i Alzheimer’s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions över Alzheimerfältets kliniska prövningar, baserad på data från clinicaltrials.gov. Årets rapport listar 158 läkemedel i 192 pågående kliniska studier, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 2017. Av dessa är 36 läkemedel i fas III, 84 i fas II och 45 i fas I. Eftersom Alzinova befinner sig i startblocken för att initiera fas II inkluderas bolaget inte i årets statistik, som endast omfattar studier som är aktivt pågående vid tidpunkten för sammanställningen.

Mest påtagligt är hur fördelningen mellan de stora mekanistiska kategorierna har förändrats över ett decennium. Amyloidriktade läkemedel utgjorde 2017 cirka en tredjedel av pipelinen. I dag är andelen omkring 20 procent. Inflammations- och immunmodulerande angreppssätt har under samma period ökat från cirka 6 procent till cirka 20 procent. Förskjutningen är dock inte ett avsteg från amyloidhypotesen, utan en bredare ansats där flera patologiska processer adresseras parallellt.

Passiva antikroppar dominerar i sen utvecklingsfas

Av de 36 läkemedelskandidaterna i fas III är 28 procent amyloidriktade, och bland dem dominerar monoklonala antikroppar: remternetug, trontinemab, gantenerumab, solanezumab samt donanemab och lecanemab, varav de två sistnämnda har godkänts för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. De har samtidigt synliggjort de begränsningar som blivit ett centralt samtalsämne i fältet: risken för ARIA (amyloid-related imaging abnormalities), beroendet av återkommande intravenösa infusioner på sjukhus, samt frågor om kostnad och tillgänglighet för bredare patientgrupper.

Bilden fick ytterligare empirisk tyngd när en systematisk Cochrane-översikt med 17 randomiserade studier och drygt 20 000 patienter publicerades tidigare i år. Slutsatsen var att amyloidantikropparna gav statistiskt signifikanta men kliniskt små effekter på kognitiva mått, samtidigt som risken för ARIA-relaterade biverkningar var förhöjd. Alzinovas vd Tord Labuda kommenterade slutsatserna i en intervju med BioStock:

– Vårt mål är inte att lägga till ännu en marginellt effektiv behandling, utan att visa att en höggradigt oligomer-selektiv, vaccinerande strategi kan möta de nya kraven.​

Dr Sabbagh, som deltagit i fler än 100 kliniska Alzheimer-studier, formulerar problemet i mer generella ordalag i en separat intervju:

– De passiva immunterapierna är kostsamma och effekten kvarstår endast under pågående behandling. Ett mer långvarigt och bestående behandlingsresultat är ett behov som dagens behandlingsparadigm ännu inte adresserar. Ett läkemedel som ALZ-101 skulle också kunna bli tillgängligt för en större patientpopulation eftersom passiva immunterapier har begränsad tillgänglighet, särskilt för patienter i glesbygdsområden. Det är ett andra ouppfyllt behov. Det tredje är potentialen att kunna användas i en preklinisk population.

I 2026 års pipeline återspeglas dessa tre identifierade behov i en utveckling som alltmer söker sig mot mer åtkomliga, varaktiga och prevention-orienterade lösningar.

Aktiv immunterapi utgör ett påfallande tunt fält

Det är här ALZ-101:s profil blir intressant. Aktiv immunterapi, dvs där patientens eget immunförsvar tränas att producera antikroppar är ovanligt förekommande i hela pipelinen. Mot amyloid specifikt finns endast två aktiva vaccin-kandidater listade. Ytterligare ett par tau-vacciner är under utveckling men inom det amyloidriktade segmentet är konkurrensen om nästa generationens aktiva immunterapi påtagligt tunn.

Att fältet är glest beror inte på bristande logik utan på historisk försiktighet. AN1792, den första aktiva immunterapin mot Alzheimer, stoppades 2002 efter att vissa av patienterna utvecklade meningoencefalit. Sabbagh ser dock just återgången till aktiv immunisering som något fältet behöver göra.

På frågan vad som fick honom att engagera sig operativt i Alzinovas fas II-studie med ALZ-101 och vad han anser utmärker programmet jämfört med andra projekt, svarar han:

– Återgången till aktiv immunisering. Resan med immunterapier började med AN1792 och fortsatte sedan med passiv immunterapi. Att återgå till aktiv immunterapi kommer att vara avgörande för att skapa en långsiktigt genomförbar behandlingsmodell. Väldigt få bolag har lyckats föra immunterapier framåt inom detta område.

Specifikt om ALZ-101:s fas Ib-data noterar Sabbagh att de två klassiska problemen säkerhet och oönskad immunogenicitet inte har materialiserats:

– Aktiva immunterapier har tidigare haft problem med immunogenicitet och säkerhet. Inget av dessa problem framkom i fas Ib-studien med ALZ-101.

Den vetenskapliga riktningen mot oligomera varianter

En andra trend i 2026 års pipeline är ett ökat fokus på lösliga, toxiska amyloid beta snarare än aggregerade plack. I fas III utvecklas valiltramiprosate, en hämmare av Aβ-aggregation till toxiska oligomerer, och i fas II och I pågår utveckling av monoklonala antikroppar specifikt riktade mot lösligt Aβ respektive oligomera varianter.

Den vetenskapliga grunden bakom denna förskjutning formulerar Sabbagh så här:

– Genom en iterativ process har vi nu förstått att inte alla former av amyloid är toxiska. Faktum är att behandlingar riktade mot tidigare former i kaskaden, såsom monomerer och dimerer, inte har varit framgångsrika. Det är oligomerformen som är känd för att vara toxisk. Därför är det logiskt att rikta in sig på oligomerer.

Det är samma utgångspunkt som Alzinova har med ALZ-101, vars Aβ42CC-peptidteknologi är designad för att specifikt inducera antikroppar mot oligomera varianter, inte mot monomerer, dimerer eller mogna plack. Att flera självständiga utvecklingsprogram konvergerar mot samma toxiska målstruktur kan ses som en form av extern validering av mekanismen.

Preventionsparadigmet och kartans vita fläckar

Sabbaghs avslutande punkt är att det yttersta målet är att kunna behandla individer i preklinisk fas, innan symtomen utvecklats, vilket också får stöd i pipeline-rapporten. Av de 192 pågående studierna är endast 10 inriktade på kognitivt opåverkade personer med biomarköra eller genetiska tecken på Alzheimers sjukdom. I fas III finns fem preventionsstudier av sjukdomsmodifierande terapier. Det är ett begränsat antal i förhållande till patientpopulationens storlek. Cummings refererar till prognoser om att antalet biomarkörpositiva men asymtomatiska individer i USA kan uppgå till nära 76 miljoner 2060.

Vad gäller ALZ-101 specifikt är Sabbaghs ambition tydlig:

– Det ultimata målet skulle vara att ge ALZ-101 till alla personer med risk att utveckla Alzheimers sjukdom inom ramen för ett preventivt behandlingsparadigm.

Det ska läsas mer som en långsiktig vision snarare än en kortsiktig utvecklingsplan, men det indikerar var det fulla värdet i en framgångsrik vaccinkandidat ligger. Han är inte ensam om att se ett vaccin som ett hägrande mål. Henrik Zetterberg, en av världens främsta experter på neurokemi och vetenskaplig rådgivare åt Alzinova, uttryckte det så här i en tidigare intervju med BioStock:

– Ett vaccin vore drömmen! Så många av oss har alzheimer i släkten. Tänk om man kunde gå till sin doktor och få regelbundna vaccinationer från 50-års ålder, som gör att kroppen själv tar hand om minsta frö till Alzheimers sjukdom direkt när de dyker upp!

ALZ-101:s position inom ett konkurrensutsatt område

Sammantaget tecknar Cummings 2026 bilden av ett Alzheimerfält där de första sjukdomsmodifierande behandlingarna nu är etablerade. Samtidigt pekar de begränsningar som höga behandlingskostnader, tillgänglighet, ARIA-risk, beroendet av kontinuerlig infusion och en begränsad behandlingseffekt, på behovet av kompletterande angreppssätt.

ALZ-101 svarar mot just detta behov: en aktiv immunterapi riktad specifikt mot de toxiska amyloid-beta-oligomerer som i ökande grad kopplas till synaptisk skada och sjukdomsprogression, snarare än att adressera amyloid i bredare bemärkelse.

TO4 en del i finansieringspussel för nästa fas

Som ett led i finansieringen av förberedelserna inför fas II går teckningsoptionen TO4 in i sin teckningsperiod 25 maj till 8 juni 2026. Den utgör en del av det finansieringspussel som ska överbrygga vägen fram till partneravtal och fas II-start.

Den kommande globala fas II-studien kommer att kräva ytterligare kapital, antingen genom det strategiska partnerskap som bolaget arbetar mot eller genom andra finansieringslösningar. Fas II är där den långsiktiga värdedrivaren ligger, och där Sabbaghs erfarenhet från fler än 100 kliniska Alzheimer-studier blir en operativ tillgång.

Läs hela intervjun med Dr Marwan Sabbagh här.

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.