Vid en första anblick såg 2025 ut som ett starkt år för biotech. Sektorns intäkter steg med 13 procent till 232 miljarder dollar, det tredje tillväxtåret i följd, och antalet bolag med en omsättning över 500 miljoner dollar nådde rekordnivån 72. Börsvärdet för sektorn steg med nästan 29 procent till 1 650 miljarder dollar, och totalt restes 68,5 miljarder dollar i finansiering, en ökning med 11 procent jämfört med 2024.
Men kikar man bakom dessa siffror får man en annan bild. Antalet noterade biotechbolag i USA och Europa föll för fjärde året i rad, till 758 vid utgången av 2025, jämfört med 977 så sent som 2021. I enbart USA har antalet börsnoterade bolag fallit med 23 procent sedan toppen 2022; under 2025 förvärvades eller försvann 70 amerikanska biotechbolag, mot bara 11 nya börsnoteringar. Sektorn redovisade dessutom ett samlat negativt nettoresultat för tredje året i rad, samtidigt som FoU-kostnaderna drogs ned med drygt 8 procent.
Stora pengar till få bolag
Venturekapitalet visar den här tudelningen tydligt. Totalt investerades 20,6 miljarder dollar under 2025, en minskning med 17 procent från 2024 men fortfarande över tioårssnittet. Pengarna gick dock till allt färre aktörer: investeringar i sena utvecklingsfaser nådde rekordnivån 10 miljarder dollar, och 50 rundor (motsvarande 8 procent av årets totalt 607 finansieringar) stod ensamma för hälften av hela investeringsvolymen. Den tidiga finansieringen föll samtidigt med 21 procent.
EY beskriver mönstret som att investerare gör stora satsningar, men bara på relativt säkra kort. Obesitasbolaget Kailera Therapeutics är ett bra exempel: bolaget, som har en injicerbar GLP-1/GIP-agonist i fas III, tog in 600 miljoner dollar i en serie B-runda hösten 2025 och följde i april 2026 upp med en börsnotering på 718 miljoner dollar, den största i sektorns historia och större än Modernas notering 2018. Noteringsfönstret visar därmed tecken på liv efter flera magra år, med ytterligare emissioner från bland andra Generate Biomedicines och Eikon Therapeutics under första kvartalet 2026.
Baksidan av den selektiva kapitaltillförseln märks i kassan hos de i sammanhanget mindre bolagen. Bland bolagen med en omsättning under 500 miljoner dollar har en majoritet mindre än två års rörelsekapital kvar, och för var tredje räcker pengarna mindre än ett år. Eftersom industrin numera helst ingår allianser i stället för att köpa upp bolag har vägen till en räddande exit dessutom blivit längre, vilket tvingar bolagen att vakta kassan i väntan på kliniska data som antingen bär en egen lansering eller lockar en köpare.
Det är också mot den bakgrunden som intresset för alternativa finansieringsmodeller växer. Rapporten lyfter särskilt så kallade syntetiska royaltyavtal, där bolag säljer andelar av framtida produktintäkter, med Revolution Medicines avtal om 2 miljarder dollar med Royalty Pharma som det hittills största exemplet.
Tullar och prispress har förändrat spelplanen
Den politiska utvecklingen i USA löper som en röd tråd av osäkerhet genom rapporten. I april 2026 införde Trump-administrationen tullar på 100 procent på patenterade läkemedel och deras ingredienser, efter ett år av förhandlingar om priser och inhemsk tillverkning. De 17 storbolag som under 2025 slöt individuella avtal med Vita huset, däribland Pfizer, AstraZeneca och Novo Nordisk, är undantagna. I gengäld har de och andra bolag i branschen har sammantaget utlovat investeringar på omkring 370 miljarder dollar i amerikansk tillverkning.
För mindre bolag utan förhandlade undantag är läget mer osäkert, med en respit på 120 till 180 dagar innan tullarna slår igenom fullt ut. Till detta kommer kravet på ”Most Favored Nation”-prissättning, som enligt EY får vissa bolag att skjuta upp eller helt avstå från europeiska lanseringar för att inte etablera låga referenspriser som kan smitta av sig på den amerikanska marknaden. Den senaste i raden av branschföreträdare som har flaggat för detta är AstraZenecas vd Pascal Soriot.
Kina och AI ritar om innovationskartan
Parallellt förskjuts industrins innovationsinköp österut. Kinesiska bolag stod 2025 för 39 procent av de amerikanska så kallade biobucks-åtagandena, alltså det totala potentiella värdet i licens- och samarbetsavtal, och Kina har enligt rapporten fler FoU-bolag än Japan, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Kanada tillsammans. Den andra stora satsningen gäller AI, där 88 procent av sektorns alliansinvesteringar på området riktas mot FoU, med målidentifiering, läkemedelsdesign och patientrekrytering som de största tillämpningarna.
Norden syns i affärstabellerna – Europa knappt på börsen
Att affärerna får så stor plats i rapporten är ingen tillfällighet. Ungefär två tredjedelar av de 25 största läkemedelsbolagens produktintäkter kommer i dag från inlicensierade eller förvärvade produkter, och enligt EY:s prognoser kommer de att vara beroende av affärer för merparten av sin försäljning även 2030.
På kapitalmarknadssidan är läget dystert för europeisk del. Av de 2,2 miljarder dollar som restes i biotechnoteringar under 2025 kom 96 procent från USA, och ingen europeisk notering översteg 88,4 miljoner dollar. Storbritannien var största marknad utanför USA med 1,9 miljarder dollar i venturekapital, medan övriga europeiska hubbar bidrog med betydligt mindre.
Desto mer framträdande är Norden – läs Danmark – i årets affärstabeller. Genmabs förvärv av nederländska Merus för 8 miljarder dollar var årets femte största M&A-affär, och Novo Nordisk köpte amerikanska Akero Therapeutics för 5,2 miljarder dollar. Roches licensavtal med Zealand Pharma toppade dessutom listan över årets största kontantförskott i alliansaffärer, med 1 650 miljoner dollar upfront av ett totalt potentiellt värde på 5 250 miljoner dollar. Novo Nordisk får samtidigt tjäna som varnande exempel på hur snabbt konkurrensfördelar eroderar: efter att ha blivit Europas högst värderade bolag på GLP-1-vågen mötte bolaget redan i slutet av 2025 hård konkurrens på obesitasmarknaden.
EY:s slutsats är att osäkerheten från 2025 på intet sätt är över, men att industrins fundamenta står starka. Frågan för 2026 blir vilka bolag som har tillräcklig stark kassa, tillgångar och förhandlingspositioner för att rida ut stormen.
