Gästkrönika: Nordens potential inom kvinnohälsa gömmer sig mitt framför ögonen

De flesta bolag som jag ägnar min tid åt skulle sannolikt inte hamna på en lista över bolag inom kvinnohälsa. Kvinnohälsa är varken en liten eller ny bransch som väntar på att byggas upp. Att en marknad är svår att rama in är inte detsamma som att den är liten, och kvinnohälsa är snarare det första. Men om man utgår från biologi istället för bolagens  beskrivning av sig själva, så omfattar kvinnohälsa de sjukdomar som drabbar enbart kvinnor, som oftare drabbar kvinnor eller som yttrar sig annorlunda hos kvinnor än hos män. Bröstcancer, autoimmuna sjukdomar, osteoporos och hjärt-kärlsjukdom hör alla till den gruppen. Det är etablerade marknader med godkända produkter, befintliga ersättningssystem och lönsamma verksamheter.

Möjligheten att investera inom kvinnohälsa är alltså betydligt bredare än att bara inkludera de bolag som uttryckligen marknadsför sig som just kvinnohälsobolag. Utmaningen är att se var biologiska skillnader mellan könen ger upphov till särskilda medicinska behov hos kvinnor som bolag kan lösa med lönsamhet.

För Norden finns ytterligare en dimension att beakta. Vi har samlat på oss hälsodata från flera decennier som gör det möjligt för forskare att studera hur sjukdomar utvecklas under en kvinnas hela liv. Den evidensen kan hjälpa till att peka ut kommersiella möjligheter.

Ett försprång som byggts upp över lång tid

År 2015 publicerade en grupp norska forskare en studie som omfattade 978 493 kvinnor och mer än 2,1 miljoner förlossningar. Kvinnor som hade haft preeklampsi (havandeskapsförgiftning) löste ut blodtrycksläkemedel ungefär dubbelt så ofta som andra senare i livet. Studien mätte uttag av läkemedel, inte hjärt-kärlrelaterade händelser. Forskarna kopplade samman befintliga nationella register i stället för att rekrytera en ny kohort och följa deltagarna i decennier.

Norges medicinska födelseregister har funnits sedan 1967 och Danmarks nationella patientregister sedan 1977, och i Sverige har slutenvården registrerats i hela landet sedan 1987. Finska FinnGen kombinerar genetisk information med longitudinella hälsodata från mer än 500 000 deltagare. Med hjälp av dessa enorma dataresurser kan forskare koppla ihop medicinska händelser som ligger decennier isär. Datakvaliteten måste dock bedömas för varje enskild diagnos och forskningsfråga, det visade en genomgång från 2025 av hur väl diagnoserna i det svenska patientregistret stämmer.

Inom kvinnohälsa är värdet av longitudinella data särskilt tydligt. Graviditetskomplikationer och hormonella omställningar kan påverka hälsorisker långt senare i livet, till exempel hjärt-kärlsjukdom och osteoporos. Longitudinella data kan också hjälpa forskare att undersöka hur kvinnor och män skiljer sig åt i insjuknande, sjukdomsförlopp och behandlingssvar.

För en investerare ligger det praktiska värdet inte bara i att datamängden är stor. Data kan också besvara konkreta frågor: Hur många patienter berörs? Vilka grupper löper högre risk? Var räcker dagens behandlingar eller diagnostiska metoder inte till? Och kan det uppstå en betydande marknad om dessa luckor fylls?

Norden har på så sätt samlat på sig något som inte snabbt går att köpa för pengar, nämligen tid.

Ett vetenskapligt försprång är ingen kommersiell skattkista

Nordiska registerdata förvaltas i regel som en resurs för forskning och vård, inte som en kommersiell tillgång som någon har ensamrätt till. Att ha tillgång till värdefull evidens är därför inte detsamma som att äga en kommersiell möjlighet.

En nordisk forskargrupp kan påvisa ett samband mellan graviditetskomplikationer och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Sedan kan ett läkemedels- eller diagnostikbolag någon helt annanstans utveckla produkten, visa dess kliniska värde, äga immaterialrätten, få produkten godkänd och räkna hem intäkterna.

Den skillnaden är viktig för investerare. Att bakomliggande forskning kommer från Norden innebär inte automatiskt att det blir ett nordiskt bolag som tjänar pengar på den. Konkurrensfördelen tillfaller det bolag som kan omsätta insikten i något som är kliniskt användbart och svårt att kopiera: en effektiv behandling, en validerad diagnostisk teknik eller en produkt som blir en del av vårdens rutiner.

Från riskfaktor till investerbar produkt

Preeklampsi är ett konkret exempel.

En metaanalys av 25 studier med sammanlagt cirka 3,5 miljoner kvinnor visade att tidigare preeklampsi var förknippad med mer än dubbelt så hög risk för ischemisk hjärtsjukdom senare i livet.

Fyndet visar ett kliniskt viktigt samband. Men det belägger inte i sig att det finns en marknad för en ny produkt. För en investerare är nästa steg att undersöka om det saknas något i dagens vård. Identifieras kvinnor som haft preeklampsi, och följs de upp på rätt sätt? Skulle ett nytt diagnostiskt test kunna förutsäga risken bättre än etablerade mått såsom blodtryck och kolesterol? Kan bättre identifiering av en riskgrupp leda till förebyggande behandling som ger bättre kliniskt utfall?

Om befintliga kliniska verktyg redan löser problemet väl, kan ett nytt test ha begränsad kommersiellt värde. Kan ett bolag däremot ta fram en produkt som gör vården tydligt bättre, kan det finnas en möjlighet.

Klinisk evidens visar om en produkt fungerar. Om vården tar produkten till sig, om den får ersättning inom systemet och hur konkurrenslandskapet ser ut avgör dess långsiktiga kommersiella värde.

Investeringsuniversumet finns redan

Möjligheten handlar naturligtvis inte bara om att utveckla nya produkter utifrån nordisk registerforskning. Den handlar också om att se den exponering mot kvinnohälsa som redan finns i välkända bolag.

Ta tre olika exempel. Ett etablerat läkemedelsbolag kan ha produktportföljer inom bröstcancer eller autoimmuna sjukdomar vars tillväxtpotential ännu inte fullt ut återspeglas i aktiekursen. Ett bioteknikbolag kan rikta in sig på en sjukdom med en tydligt avgränsad kvinnlig patientgrupp, där värdet avgörs av kliniska resultat och finansiering. Ett diagnostik- eller medicinteknikbolag kan förbättra hur kvinnor diagnostiseras och följs upp, och där hänger den kommersiella potentialen på om vården använder och ersätter produkten.

Det är olika affärsmodeller med olika risker. De förenas av underliggande biologi – inte en gemensam branschetikett.

Det är också därför en biologisk definition spelar roll i portföljförvaltningen. Den som utgår från en lista över bolag som kallar sig kvinnohälsobolag riskerar att missa många etablerade bolag med betydande exponering mot kvinnohälsa. Utgår man i stället från biologin, den kliniska evidensen och icke tillfredsställda medicinska behov så framträder ett betydligt större universum.

Det betyder inte att varje bolag i det universumet är en attraktiv investering. En investerare bör undersöka var kvinnors biologi blottlägger medicinska behov, och hitta de bolag som har produkterna, evidensen och konkurrenspositionen för att möta dem.

Nordens försprång ligger i hur djup evidensen är. Investeringsmöjligheten ligger i att identifiera vilka bolag som kan omsätta den evidensen i varaktigt kommersiellt värde. Biologin avgör var vi letar, men det är fundamental analys som avgör var vi investerar.