Budet på Egetis visar att nordisk innovation fortfarande biter

I veckan lade amerikanska ANI Pharmaceuticals ett bud på Egetis värderat till omkring 5,6 miljarder kronor. Budpremien låg på 27 procent sett till den senaste tidens snittkurs, och Egetis styrelse ställde sig enhälligt bakom affären. Budet kommer drygt en månad efter att amerikanska FDA godkänt bolagets läkemedel Emcitate mot den ultrasällsynta sjukdomen MCT8-brist, och bara 24 timmar efter att Egetis sålt den gräddfilsbiljett hos FDA som följde med godkännandet för hisnande 190 miljoner dollar.

Lincs strategiska nos

För Egetis aktieägare är budet en efterlängtad belöning för flera års uthållighet. Bland vinnarna återfinns investmentbolaget Linc som varit långsiktiga ägare men som under det senaste året valt att trycka på gasen. Bara under första halvåret i år investerade Linc drygt 51 miljoner kronor i Egetis och fördubblade sin ägarandel till 3,7 procent. Går budet igenom är innehavet plötsligt värt omkring 200 miljoner kronor.

Lincs vd Karl Tobieson gjorde nyligen en bredare reflektion som är värd att stanna vid. Han konstaterade att det höga globala affärstempot inom biotech har spillt över på Sverige och drog slutsatsen att det i dag finns enorm potential även i nordiska projekt som tidigare betraktats som i stort sett uträknade, förutsatt att rätt köpare får upp ögonen för dem.

Norden levererar

Detta är en insikt som lätt drunknar i den bredare Kina-debatten. I dag handlar merparten av alla samtal om strategiska läkemedelsaffärer om Kina. Fram till augusti i år hade utländska bolag köpt eller licensierat kinesiska läkemedelstillgångar till ett värde av över 120 miljarder dollar, en ökning med 36 procent jämfört med i fjol.

Kina är otvivelaktigt en realitet att förhålla sig till, både som sylvass konkurrent och som innovationskälla. Men bilden av att Big Pharma numera uteslutande blickar österut är helt enkelt fel. Norden levererar på en mycket hög nivå.

Egetis är nämligen långt ifrån den enda fjädern i den nordiska hatten i år. I våras köpte Roche upp Lundabaserade SAGA Diagnostics i en affär värd närmare 600 miljoner dollar. Hansa Biopharma säkrade ett förskott på över 1,2 miljarder kronor när de licensierade ut rättigheterna för Idefirix. AlzeCure skapade rubriker när de på blott tre veckor licensierade ut två forskningsplattformar till Eli Lilly och QuantumCell i avtal med en potential på över 3 miljarder dollar. Därtill tecknade Nanexa ett avtal med Novo Nordisk värt svindlande 13 miljarder kronor.

Vem står på tur?

Frågan är nu var nästa stora affär hägrar. Även om man så klart aldrig säkert kan veta så finns det saker som går att hålla utkik efter. Det varje potentiell partner skyr som pesten är risk. Så varje riskminimerande milstolpe som bockas av, genom ett godkännande eller starka studieresultat, gör ett projekt mer intressant för partnerskap.

Ett exempel på det är Cinclus Pharma, som väntar resultat från fas III-studien Heealing1 under fjärde kvartalet. Studien prövar linaprazan glurate mot svår refluxsjukdom, och i fas II-studien läkte upp till 93 procent av patienterna med svår sjukdom på fyra veckor, jämfört med 38 procent för standardbehandlingen lansoprazol. De europeiska rättigheterna är redan licensierade till Zentiva, medan Cinclus har kvar rättigheterna i USA.

Medan Cinclus väntar på sitt besked har Lundabaserade Hamlet BioPharma redan en dialog i gång. Bolagets läkemedelskandidat Alpha1H mot icke-muskelinvasiv blåscancer har Fast Track i USA och klartecken från FDA att gå vidare med en avgörande fas III-studie, som i juni även godkändes i Europa. I mars tecknade Hamlet en icke-bindande avsiktsförklaring med ett uro-onkologibolag i norra Tyskland om att slutföra utvecklingen och kommersialisera Alpha1H globalt. Avsiktsförklaringen hindrar inte Hamlet från att samtidigt diskutera med andra intressenter, och bolaget tar hjälp av rådgivningsfirman PharmaVentures i processen.

I mitten av nästa år väntar Vicore Pharma resultat från fas IIb-studien ASPIRE. Där prövas buloxibutid mot idiopatisk lungfibros, en sjukdom där lungvävnaden gradvis ärrbildas och dagens läkemedel i bästa fall kan bromsa förloppet. Studien omfattar 378 patienter som behandlas i ett år, och i oktober klarade den en planerad analys av om den riskerade att sakna effekt. Buloxibutid har särläkemedelsstatus och Fast Track i USA, och sedan i juli är Vicore noterat även på Nasdaq i New York.

Huruvida det blir någon affär i närtid för ovanstående återstår så klart att se. Men om det är något som årets affärer visar, så är det att internationella köpare håller ögonen på Norden – och Norden har mer att ge.