Grunden lades av BioArctic. Leqembi, som är resultatet av ett långvarigt samarbete mellan BioArctic och japanska Eisai, är det första läkemedlet som i studier bevisats bromsa förloppet av tidig Alzheimers sjukdom. Det är en milstolpe som tog decennier att nå och som förändrade diskussionen kring vad som är möjligt inom Alzheimersbehandling. I höstas gavs den första patienten i Norden tillgång till behandlingen, vid en privatklinik i Finland.
Trots haltande subventionsstatus på hemmaplan följer fler nationella aktörer i BioArctics fotspår. Däribland AlzeCure Pharma, som i måndags tillkännagav ett samarbets- och utlicensieringsavtal med Eli Lilly avseende de globala rättigheterna till Alzheimerprojektet ACD680. AlzeCure erhåller 10 miljoner USD i upfrontbetalning, och det totala avtalsvärdet kan överstiga 1 miljard USD exklusive royalties. Det är en stor affär och ett tydligt bevis på att internationellt kapital fortsätter att söka sig till svensk Alzheimerforskning.
ACD680 är en gammasekretasmodulator som minskar produktionen av det skadliga amyloid-beta-proteinet Aβ42, och som samtidigt ökar produktionen av kortare, ofarliga Aβ-varianter. Det är en oral kandidat med en förebyggande potential – ett komplement till den antikroppsbaserade behandlingen som Lilly redan har på marknaden med Kisunla. Att Lilly nu knyter till sig en oral, mer förebyggande ansats pekar mot ett växande intresse för tidiga behandlingar vid Alzheimers.
Det finns mer att hämta
Lilly är förmodligen inte ensam om att vilja satsa på den lukrativa marknaden, som värderades till drygt 10 miljarder dollar förra året och som väntas nå 15,4 miljarder dollar till 2030.
För en potentiell tagare finns flera svenska projekt att välja på. AlzeCure erbjuder till exempel även ACD856, som är en symtomatisk behandling mot Alzheimers och som nu förbereds för fas II. Vi har även Alzinova med vaccinkandidaten ALZ-101, som riktas mot de toxiska amyloid-beta-oligomererna. Även här närmar vi oss fas II.
I en intervju med BioStock beskriver bolagets Business Development Director Sebastian Hansson ett tydligt skifte i tonen från potentiella partners. Man har gått från ett övergripande intresse till konkreta resonemang kring studiedesign, riskdelning och potentiella strukturer. Det är den typen av samtal som brukar föregå ett avtal.
Sverige i strålkastarljuset
Ännu längre kommen i sin kliniska resa är privatägda ScandiBio Therapeutics, som redan kör en fas III-studie med sin kandidat CMA. Det som gör ScandiBio extra intressant är mekanismen. Medan BioArctic, AlzeCure och Alzinova angriper amyloidspåret tar ScandiBio en helt annan väg – mitokondrierna. Vid Alzheimers minskar mitokondriernas effektivitet, vilket leder till energibrist, oxidativ stress och gradvis celldöd. CMA syftar till att återaktivera energiproduktionen i cellerna och därigenom bevara kognitiv funktion. ScandiBio är inte börsnoterat i dag, men enligt bolaget kan det komma att ändras ifall fas III-resultaten håller. Såvida inte någon representant från big pharma agerar först då, så klart.
Kommer ScandiBio att bli nästa svenska Alzheimeraffär? Eller blir det något av amyloid-beta-bolagen? Det får vi se. AlzeCures affär med Lilly sänder en tydlig signal om att marknaden är aktiv och att blickarna just nu är riktade mot Sverige. Vi har alltid haft en stark grund inom neurovetenskap och det som händer nu är att den grunden börjar omsättas i affärer.
Kim Liedholm
Redaktör
