USA skärper sin industripolitik. Kina fortsätter att stärka sin position som innovationsmotor. Samtidigt riskerar Europa att hamna i ett läge där vi reagerar på omvärldens beslut, snarare än att forma vår egen framtid.
Det borde vara en väckarklocka.
För bara några år sedan handlade diskussionen framför allt om hur Europa skulle stärka sin konkurrenskraft inom forskning och innovation. I dag handlar frågan lika mycket om ekonomisk säkerhet, motståndskraft och strategiskt oberoende. Life science har blivit en del av den säkerhetspolitiska kartan.
Strandat mellan öst och väst
Utvecklingen i USA är tydlig. Diskussionen om Most Favored Nation-prissättning (MFN), nya handelspolitiska verktyg och lagförslag som ”Biotech Investment National Security Act” (BINSA) visar att läkemedel, bioteknik och forskningssamarbeten inte längre enbart betraktas som hälso- och marknadsfrågor. De ses som strategiska tillgångar.
Samtidigt fortsätter kinesiska bolag att ta en allt större roll i den globala innovationskedjan. Kliniska utvecklingsprocesser går snabbt, kapital finns tillgängligt och internationella licensaffärer når rekordnivåer. Ett tydligt tecken på detta är att Kina tog över ledarpositionen vad gäller antalet nya läkemedelssubstanser på marknaden för två år sedan. De senaste årens avtal mellan kinesiska biotechbolag och globala läkemedelsföretag illustrerar att innovation i dag utvecklas där förutsättningarna är som bäst, oavsett geopolitik.
Europa befinner sig mitt emellan dessa två utvecklingsspår.
Vi har fortfarande världsledande forskning, starka universitet, hög kompetens och en konkurrenskraftig industri. EU:s läkemedelsindustri genererar ett betydande handelsöverskott och är en av våra viktigaste exportnäringar. Men framtidens konkurrenskraft avgörs inte av gårdagens styrkor.
Samtidigt som den globala forskningen växer minskar Europas och Sveriges andel av de kommersiella kliniska prövningarna. Investeringar söker sig allt oftare till marknader där processerna är snabbare, regelverken mer förutsägbara och innovationsklimatet mer attraktivt.
Strategiskt vägskäl
Det är en utveckling vi måste ta på största allvar.
Det handlar inte om att välja mellan USA och Kina. Tvärtom behöver vi vara en stark och attraktiv partner till båda. Men för att kunna göra det krävs en egen strategi för konkurrenskraft.
För Sverige är frågan särskilt viktig.
Vi är ett litet land med stora ambitioner inom forskning, innovation och life science. Under lång tid har vi byggt vår internationella position genom världsledande forskning, goda hälsodata och nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Det är styrkor som vi fortfarande har.
Men de räcker inte längre.
Om investeringar, forskning och produktion i allt högre grad styrs av geopolitiska överväganden behöver Sverige också bli mer attraktivt som innovationsland. Det handlar om hur snabbt nya läkemedel når patienter, hur effektiva våra regulatoriska och subventionsprocesser är och hur vi värderar innovation. Det handlar också om förutsägbarhet för företag som väljer var nästa investering ska göras.
Valrörelsen är en möjlighet
Den svenska valrörelsen ger därför ett viktigt tillfälle att diskutera vilken roll life science ska spela för Sveriges framtida konkurrenskraft.
Det är lätt att se läkemedel och medicinsk innovation enbart som en kostnad i hälso- och sjukvården. Men i en värld där andra länder investerar strategiskt i forskning, produktion och avancerad teknologi behöver vi i stället se läkemedel som en investering i tillväxt, hälsa, beredskap och framtida välstånd. Sverige måste gå från bottenplacering till Europatoppen när det gäller att satsa på nya läkemedel.
Europeisk samverkan avgör
Även EU behöver en tydligare och mer samlad strategi för hur vi stärker forskning, kliniska prövningar, produktion och innovation. Vi behöver snabbare beslutsprocesser, bättre förutsägbarhet och regelverk som gör Europa attraktivt för investeringar. Vi behöver säkerställa att patienter får tidig tillgång till nya behandlingar. Det är inte bara en hälsofråga, det är en konkurrensfråga.
Om världen går mot ökad geopolitisk konkurrens kan Europas svar inte vara att bli mer splittrat.
Tvärtom behöver vi samarbeta mer, investera mer och ha större tilltro till vår egen innovationsförmåga.
Life science är redan en av Europas starkaste framtidsnäringar. Frågan är inte om vi har förutsättningarna.
Frågan är om vi har viljan att ta tillvara dem.
Gästkrönikör: Jenni Nordborg
Avdelningschef, Strategi och samhällskontakter
Lif – de forskande läkemedelsföretagen
