Revolution Medicines ritade om kartan för bukspottkörtelcancer – är lungcancer näst på tur?

RAS är en familj av gener som fungerar som en cellulär strömbrytare för tillväxt. Vid en RAS-mutation fastnar strömbrytaren i påslaget läge, vilket gör att cellen fortsätter dela sig okontrollerat. Det är en av de vanligaste drivkrafterna bakom cancer överhuvudtaget – RAS-mutationer ligger bakom ungefär en tredjedel av alla nya cancerdiagnoser, och i bukspottkörtelcancer bär över 90 procent av tumörerna på en sådan mutation. Ändå har RAS i decennier kallats ”undruggable” av forskare, eftersom proteinets yta är ovanligt slät och svår för läkemedel att få fäste i. Det är den barriären Revolution Medicines lyckats knäcka.

När bolaget presenterade resultaten för daraxonrasib vid American Society of Clinical Oncology i maj möttes de av en 42 sekunder lång stående ovation – ovanligt även för ett forskningsmöte där dramatik är ett vanligt förekommande inslag. Reaktionen spred sig snabbt till analytikerkåren. I en investerarkommentar skrev Truist att Revolution Medicines ”is evolving into a major revenue-generating oncology company”, och gick så långt som att kalla bolaget ”the next oncology titan” – en anmärkningsvärd omdömesförändring för ett bolag som för bara några år sedan saknade ett enda godkänt läkemedel.

Chockvågorna nådde snabbt Norden

Effekterna lät inte vänta på sig i den biotechvärld som redan konkurrerar i samma terräng. Svenska Cantargia pausade sina planer på en pivotal fas III-studie där nadunolimab skulle kombineras med cellgift mot bukspottkörtelcancer – i praktiken för att cellgiftsarmen riskerade att bli en irrelevant jämförelsegrupp när en betydligt bättre behandling nu fanns tillgänglig. Bolaget planerar istället en kombinationsstudie där den egna kandidaten ges i kombination med en RAS-hämmare. Alligator Bioscience tvingades av liknande skäl lägga ner sitt program mitazalimab. Två bolag, två strategiomläggningar, orsakade av en enda studies resultat. Det säger något om hur mycket kraft som finns i ett verkligt paradigmskifte.

Kommer detsamma hända i lungcancer?

Revolution Medicines stannar inte vid bukspottkörtelcancer. Samma vecka som godkännandet meddelade FDA att daraxonrasib också fått ”Breakthrough Therapy Designation” för RAS-muterad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). En global fas III-studie, RASolve 301, pågår redan i USA, Europa och Japan.

Tidiga signaler tyder på att vi kan få se något liknande även här. I fas I/II-data för RAS-muterad NSCLC har daraxonrasib visat en objektiv responsfrekvens på 38 procent, en medianduration på responsen på 15,1 månader och en total överlevnad på 17,7 månader – siffror som ligger i samma härad som det som till slut ledde till godkännandet i bukspottkörtelcancer.

En viktig nyansskillnad

RAS-mutationer förekommer i ungefär 25–30 procent av alla NSCLC-fall, vilket ger en betydligt större patientpopulation att spela om än i bukspottkörtelcancer. Skillnaden är dock att lungcancer inte är obeprövad mark på samma sätt. Där fanns ingen målriktad behandling alls innan daraxonrasib i bukspottkörtelcancer. I NSCLC finns sedan några år tillbaka redan godkända RAS-hämmare – men bara mot en specifik variant, känd som G12C, som utgör ungefär hälften av alla RAS-muterade NSCLC-fall. Den andra hälften, patienter med andra RAS-varianter, har i dag inget målriktat alternativ – precis den situation som rådde i bukspottkörtelcancer före Rasonque. Skulle daraxonrasib lyckas brett i den gruppen är chockvågspotentialen minst lika stor som den vi redan sett. För patienter med G12C-mutation blir det snarare en fråga om att flytta marknadsandelar mellan konkurrerande målriktade behandlingar.

Resultat från RASolve 301 väntas i slutet av 2027. Om siffrorna håller kan vi nog räkna med en revolution inom lungcancerbehandling också.