Sverige verkar på en global marknad där konkurrensen om kliniska prövningar är stenhård. Och vi är en del av en trend där allt färre kommersiella kliniska prövningar genomförs i Europa.
En rapport från IQVIA, framtagen på uppdrag av EFPIA och Vaccines Europe, visar att Europas andel av de kommersiella kliniska prövningarna minskade från 22 procent 2013 till 12 procent 2023. Under samma period ökade antalet kommersiella prövningar globalt med 38 procent, samtidigt som Kina ökade sin andel till 18 procent.
Det är inte bara statistik över var forskning bedrivs. Europas minskade andel beräknas motsvara 60 000 färre möjligheter för europeiska patienter att delta i kliniska prövningar.
Sverige har många av de förutsättningar som krävs för att konkurrera. Men i den globala konkurrensen om kliniska prövningar räcker det inte längre att vara bra. Vi måste skapa ett konkurrenskraftigt erbjudande med korta ledtider, hög precision och träffsäkerhet. Det betyder att varje åtagande om en klinisk prövning måste generera en 100-procentig leverans!
Besluten fattas i global konkurrens
Jag har under många år arbetat med kliniska prövningar från industrins och CRO-branschens sida. I dag leder jag Swetrial och arbetar med samma fråga från ett nationellt systemperspektiv. Det har gett mig möjlighet att se utmaningen från flera håll.
När ett internationellt kliniskt utvecklingsprogram planeras är konkurrensen om prövningarna konkret. Länder och kliniker jämförs med varandra. Finns patienterna? Hur snabbt kan prövningen starta? Kan klinikerna rekrytera enligt plan? Finns rätt kompetens och kapacitet? Och kanske viktigast av allt: kan vi lita på att det som utlovas också kan levereras?
IQVIA:s analyser av vad som styr företagens val av länder pekar i samma riktning. Patienttillgång, snabbhet, kvalitet och förutsägbarhet är centrala faktorer. Kostnaden är inte nödvändigtvis det viktigaste – tid och förmåga att leverera väger tungt.
Det är sällan en enskild faktor som gör att Sverige väljs bort. Det är summan.
Några veckor längre starttid. Osäkerhet kring patientunderlaget. Olika processer i olika delar av landet. En klinik med hög medicinsk kompetens men begränsat utrymme för forskning i den dagliga verksamheten.
Varje hinder kan framstå som litet. Tillsammans kan de vara skillnaden mellan att en prövning hamnar i Sverige – eller någon annanstans.
Sverige behöver fungera som ett prövningsland
För en internationell sponsor är våra organisatoriska förutsättningar ointressanta. Man vill veta om Sverige kan leverera.
Därför behöver vi i större utsträckning börja fungera som ett sammanhängande prövningsland.
Det betyder inte att allt måste centraliseras eller göras exakt likadant. Men vi behöver starkare nationell samordning, välfungerande prövningsnätverk och tydliga vägar in i hälso- och sjukvården. Vi behöver snabbt kunna identifiera patienter och prövare, öppna kliniker och rekrytera enligt plan.
Framför allt behöver kliniska prövningar få förutsättningar att vara en integrerad del av hälso- och sjukvården – inte något som sker vid sidan av när tid och resurser råkar finnas.
Det handlar ytterst om patienterna
Kliniska prövningar diskuteras ofta som en fråga om investeringar, innovation och Sveriges konkurrenskraft inom life science. Det är viktigt. Men det finns ett ännu viktigare perspektiv: patienterna.
När kliniska prövningar genomförs i Sverige får svenska patienter möjlighet att delta i utvecklingen av morgondagens behandlingar. Vårdens medarbetare får erfarenhet av nya behandlingsmetoder och forskningskompetensen stärks. En forskningsaktiv sjukvård bidrar samtidigt till kunskapsutveckling och en vård som snabbare kan ta till sig innovation.
När en prövning i stället hamnar i ett annat land förlorar Sverige därför mer än en investering. Vi riskerar att förlora kunskap och kompetens – och patienter går miste om möjligheten att testa nya behandlingar.
Det är därför vi behöver se akademiska och kommersiella prövningar som delar av samma ekosystem. De behöver i stor utsträckning samma infrastruktur, kompetens och forskningsvänliga hälso- och sjukvård.
Det är också utgångspunkten för Swetrial, det nationella partnerskap som regeringen har etablerat för att stärka Sveriges förmåga att initiera, attrahera och genomföra kliniska prövningar. Här samlas hälso- och sjukvård, akademi, patienter, myndigheter och life science-sektorn kring en gemensam ambition: att gå från många starka delar till ett starkare nationellt system.
Från starka delar till ett starkt system
Det finns en bred insikt om att utvecklingen behöver vändas. Etableringen av Swetrial är en del av den förflyttningen, där hälso- och sjukvård, akademi, patienter, myndigheter och life science-sektorn samlas kring ambitionen att stärka Sveriges förmåga att initiera, attrahera och genomföra kliniska prövningar.
Den globala konkurrensen kommer inte att minska. Länder runt om i världen investerar målmedvetet i infrastruktur, kompetens och bättre förutsättningar för kliniska prövningar.
Sverige har mycket av det som krävs: forskning, kompetens, sjukvård, data och en stark life science-sektor.
Nu behöver vi omsätta styrkorna i faktisk leverans.
För varje prövning vi lyckas attrahera och genomföra stärker vi svensk forskning, vårdens utveckling och Sveriges konkurrenskraft. Men framför allt ger vi fler patienter möjlighet att vara en del av utvecklingen av morgondagens behandlingar.
Sverige har förutsättningarna. Nu måste vi tillsammans visa att vi också kan leverera.
Gästkrönikör: Helena Lüning
Kanslichef Swetrial, Läkemedelsverket
